Hur många har ätstörningar, hetsätning eller så svälter man sig, varför??

Anorexi – anorexia nervosa

Anorexi är en ätstörning. Den innebär att du försöker svälta dig för att gå ner i vikt, trots att du väger mindre än vad som är hälsosamt för din längd och ålder. Anorexi kan vara livshotande om du inte får behandling. De flesta som får behandling blir friska.

Här kan du läsa om anorexi, eller anorexia nervosa som sjukdomen heter formellt.

Du som är förälder eller närstående till någon som har en ätstörning kan läsa mer i texten att vara närstående till någon som har en ätstörning.

Hur vet jag att jag har anorexi?

Att utveckla en ätstörning kan ske snabbt eller över en längre tid. Ibland kan det vara svårt att veta om någon har en ätstörning.

Du kan ha anorexi om du har några av de här besvären:

• Du tänker mycket ofta på vad du ska eller inte ska äta.
• Du är mycket rädd för att öka i vikt.
• Du får ofta kommentarer om att du är för smal.
• Du tycker att du är för tjock oavsett vad andra säger.
• Du har förstoppning och ont i magen.
• Du fryser mycket, har svårt att somna och vaknar sällan utvilad.
• Du har inte längre lust att göra sådant som du tidigare brukade tycka om att göra.
• Du känner att du måste hålla igen med vad du äter för att hindra att du går öka i vikt.

Det kan vara svårt att själv se att du behöver hjälp om du har anorexi. Ofta är det folk i din omgivning som reagerar på att du har minskat för mycket i vikt.

Du kan ha en ätstörning eller vara i riskzonen för att utveckla en ätstörning om du känner igen dig i beskrivningarna ovan. Då är det viktigt att du söker professionell hjälp. Ju tidigare du söker vård desto bättre.

Vad är anorexi?

Anorexi är en form av ätstörning som innebär att du äter så lite att du svälter dig själv. Sjukdomen börjar oftast med att du går ned mycket i vikt under kort tid. Du kan få anorexi oavsett kön och ålder, men det är vanligast att bli sjuk i tonåren.

Anorexi brukar synas utanpå kroppen, till skillnad från andra ätstörningar som bulimi. Ofta är det människor runt omkring dig som reagerar först. Reaktionerna kan sedan bli starkare ju mer du minskar i vikt.

Det är vanligt att du som har anorexi inte delar omgivningens oro för din vikt. Istället blir du fokuserad på att minska i vikt och ha kontroll över din kropp. Detta kan kännas livsviktigt.

Två typer av anorexi

Det finns två typer av anorexi:

• Anorexi då du svälter dig för att minska i vikt.
• Anorexi då du svälter dig för att minska i vikt, samtidigt som du ibland hetsäter eller gör dig av med maten. Det kan till exempel vara genom att kräkas eller använda laxerande medel.

Rädsla för att öka i vikt

Du som har anorexi känner dig tjock, fast du är smal. Du upplever att du mår bra och märker inte att du påverkas av svälten, både fysiskt och psykiskt.

Du känner oftast hat till din egen kropp och är mycket rädd för att öka i vikt. Den bild du har av dig själv skiljer sig åt från hur andra ser på dig. Den förvrängda bild du har av dig själv hör till sjukdomen.

Behov av kontroll

När du har kontroll över din kropp och vikt kan det kännas som att du har kontroll över dina känslor och livet blir lättare att hantera. På kort sikt kan viktkontroll stilla ångesten. Men i längden förvärras dina problem eftersom du inte får kontakt med hela bredden av dina känslor.

Självkänslan påverkas

Din självkänsla är mycket beroende av din kroppsform och din vikt om du har anorexi. Du är ofta missnöjd med dig själv. Tankarna kretsar hela tiden kring mat, du har svårt att koncentrera dig och du sover sämre.

Det är vanligt att ha höga krav på sig själv och vilja prestera bra. Du kan pendla mellan hopp om att äntligen kunna ta kontroll och bli nöjd med dig själv, och en känsla av hopplöshet då du tänker att det aldrig kommer att ske.

Vanligt med andra former av psykisk ohälsa

Det är vanligt att ha ångest, vara nedstämd eller deprimerad om du har anorexi. Eftersom ditt beteende gör dig allt mer isolerad kan du få en allt mer negativ självbild. Det är vanligt att du får tvångstankar, fobier eller skadar dig själv. Du kan även få självmordstankar.

Överdriven träning ihop med strikt diet

Det är vanligt att träna på ett tvångsmässigt sätt samtidigt som man håller en strikt diet när man har anorexi. Dessa problem kan vara allvarliga, och ibland kan de kallas för ortorexi, OCD – Tvångssyndrom eller någon form av ångest. Oavsett vad problemen kallas är det viktigt är att du får hjälp.

Vad händer i kroppen?

Hur din kropp påverkas beror på hur länge du har haft anorexi och hur snabbt du minskat i vikt. En mycket snabb viktminskning kan vara skadligare än en mer långsam minskning som är lättare för kroppen att anpassa sig till.

Signalsystemet rubbas

Hjärnan styr hur du upplever att du är hungrig och att du är mätt. Matsmältningen påverkas sedan av vad du äter och hur mycket du rör på dig. Det gör att kroppsvikten automatiskt anpassas till det liv du lever.

Anorexin förändrar det här systemet. I stället för att förstå vad din kropp behöver utvecklar du tvångstankar och tvångsbeteenden.

Brist på viktiga ämnen

En kropp som får för lite näring och energi ställer in sig på svält genom att spara på energi.

Att kroppen ställer in sig på svält gör att ämnesomsättningen sjunker. Det kan påverka din längd om du fortfarande växer och leda till benskörhet.

Du kan också få brist på olika ämnen som kroppen behöver om du undviker vissa livsmedel under längre tid. Det kan vara skadligt för exempelvis hjärtat.

Ont i magen och järnbrist

Det är vanligt att ha ont i magen, förstoppning, mycket gaser eller andra problem med magen och tarmen. Du kan också få blodbrist på grund av att du får för lite järn. Det kan göra dig trött.

Mensen kan försvinna eller bli oregelbunden om du har mens.

Den påverkan som anorexi har på kroppen försvinner när du börjar äta regelbundet igen och får tillbaka en hälsosam vikt i förhållande till din längd och ålder.

Om du varit sjuk en längre tid

Flera saker händer med kroppen om den varit i svältläge under en längre tid. För att spara på energi börjar kroppen stänga av viktiga funktioner. Det påverkar kroppen på följande sätt:

• Din puls går ner och din kroppstemperatur sjunker.
• Du får lägre blodtryck, vilket gör att du kan bli yr och svimma.
• Blodcirkulationen blir sämre, vilket kan göra att du fryser och blir kall och blå om fötter och händer.
• Du kan få problem med benskörhet, vilket kan göra att du lättare råkar ut för benbrott.
• Dina muskler blir försvagade.
• Du kan få ett tunt hår i nacken, på armarna och benen. Det kallas lanugohår.
• Ditt hår kan bli risigt och du kan få torr hy och akne.
• Ditt hjärta och dina njurar kan börja fungera sämre.

Hjärnan kan påverkas om din kropp är på svält under en lång tid. Du kan då få så kallad hjärnatrofi, vilket innebär förlust av hjärnvävnad. Det kan påverka hur väl din hjärna fungerar.

När och var ska jag söka vård?

För att ta reda på om du har anorexi behöver du söka vård. Ibland kan det finnas kroppsliga sjukdomar som ger symtom som liknar ätstörningar. Därför är det viktigt att du får en ordentlig utredning.

Om du är under 18 år

Du som är under 18 år kan kontakta en vårdcentral, en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. På en del bup-mottagningar behöver du remiss från vårdcentralen.

Om du är över 18 år

Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Du som är upp till 20-25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning.

Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar. Du som studerar kan kontakta studenthälsan, om problemen har med studierna eller högskolan att göra.

Särskilda mottagningar

Allt fler regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar. På några mottagningar behöver du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring 1177

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Försök igen på något annat ställe om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tyckte att det fungerade.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid innan det känns rätt att ta emot hjälp.

9 sanningar om ätstörningar

Sanning 1 Många individer med ätstörningar ser friska ut även om de kan vara mycket svårt sjuka.

Sanning 2 Familjer får inte skuldbeläggas. De kan snarare vara en mycket värdefull tillgång i behandlingsarbetet.

Sanning 3 En ätstörningsdiagnos är en hälsokris som stör både individens och familjens möjligheter att fungera.

Sanning 4 Ätstörningar är inte ett val utan allvarliga tillstånd som påverkas av biologiska faktorer.

Sanning 5 Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status.

Sanning 6 Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både suicid och medicinska komplikationer.

Sanning 7 Arvs-och miljöfaktorer spelar en viktig roll i utvecklandet av ätstörningar.

Sanning 8 Vem som drabbas av ätstörningar styrs inte enbart av gener.

Sanning 9 Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktigt.

Ätstörningar-när tankarna kretsar runt vikten

Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar där den som är drabbad tänker mycket på sin kropp, sin vikt och vad man äter.

Ätstörningar utmärks av ihållande problematik med födointaget. Detta är ofta kombinerat med en onormal strävan att gå ner i vikt. De mest kända ätstörningarna är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Den som har anorexi försöker svälta sig för att gå ner i vikt, trots att personen väger mindre än vad som är hälsosamt för sin längd och ålder. Bulimi är en ätstörning som innebär att personen hetsäter och sedan försöker göra sig av med maten genom att exempelvis kräkas.

Det finns en starkt ärftlig komponent i risken att drabbas av ätstörningar.  Debutåldern för anorexia nervosa ligger vanligen i åldrarna tolv till arton år. Cirka 25 procent av patienter med anorexia nervosa har också autistiska drag, 50-75 procent har en samsjuklighet med depression och ångest. En av hundra flickor och en av tusen  pojkar insjuknar men mörkertalet kan vara stort.

– Jag vill förstå vilka molekylära och neurobiologiska mekanismer som förklarar varför en individ som har anorexia nervosa kan svälta sig själv under en lång period, säger Ida Nilsson som forskar på Karolinska Institutet. Det är väldigt starka mekanismer i hjärnan som gör att individen inte kan ändra sitt beteende.

Läs om Ida Nilssons forskning här.

”Jag hatade min kropp och jag hatade mig själv”. Agnes Mattson hade en tuff uppväxt där hon ofta kände sig annorlunda. Som tonåring utvecklade hon ätstörningar och självskadebeteende. Idag har hon fått hjälp och vill använda sina erfarenheter för att stödja andra unga så att de slipper gå igenom det hon har gjort.

Läs om Agnes här 

Har du själv ätstörningar eller har någon i din närhet som du tror har problem kontakta din vårdcentral. Du kan också gå in på SHEDO.se  eller riksföreningen mot ätstörningar, Frisk & Fri, och få stöd där.

Livet har vänt för Agnes – nu vill hon hjälpa andra unga

”Jag hatade min kropp och jag hatade mig själv”. Agnes Mattson hade en tuff uppväxt där hon ofta kände sig annorlunda. Som tonåring utvecklade hon ätstörningar och självskadebeteende. Idag har hon fått hjälp och vill använda sina erfarenheter för att stödja andra unga så att de slipper gå igenom det hon har gjort

Agnes Mattson är 18 år och bor i Halmstad med sina föräldrar. Hon går sista året på gymnasiet, älskar att umgås med vänner och att åka iväg med sin pappa och fiska. Idag mår hon bra för det mesta, men vägen dit har varit lång.

Slutade äta – ledde till orosanmälan

Som liten var hon mobbad i skolan och kallades ”mullig”. När hon gick i åttan gick hennes mormor bort, vilket var ett hårt slag. Mormodern hade stått Agnes mycket nära och varit hennes trygga punkt. Agnes mådde sämre och sämre och tänkte att mobbarna hade rätt om hennes utseende.

Hon började äta mindre och mindre, samtidigt som hon började träna mer och mer. Det var så illa att hon kunde svimma i skolan. Hon gick ofta till skolsköterskan och bad att få väga sig, och när hon gått ned i vikt blev hon överlycklig. Hon förstod inte själv att hon hade ätstörningar utan tyckte att hon hade lyckats.

Skolsköterskan reagerade och gjorde en orosanmälan till socialtjänsten. Det ledde till att Agnes kom till en ätstörningsmottagning, dit hon gick i närmare två år. Först trivdes hon inte alls där utan tyckte att hon blev behandlad som ett barn. Hon var mycket svag och hade svårt att äta tillsammans med andra. Men genom terapi och träning där man jobbar med tallriksmodellen och att sätta upp delmål, så blev hon så småningom bättre.

ADHD-diagnosen blev en lättnad

Under tiden som hon gick på ätstörningsmottagningen fick hon också en ADHD-diagnos. En av psykologerna som jobbade på mottagningen såg symtomen hos Agnes och såg till att hon fick en utredning.

— Det kändes som att en stor sten släppte från mitt hjärta. Jag har alltid känt mig annorlunda och undrat vad det är för fel på mig. Jag kunde aldrig sitta still och det hoppade grodor ur munnen på mig. Alla såg mig som en bråkstake när jag växte upp, berättar hon.

Hon önskar att hon hade fått en diagnos tidigare eftersom hennes skolgång kunde ha varit så mycket lättare. Hon upplevde att ingen förstod henne eller hjälpte henne på det sättet hon hade behövt.

Uppmanar andra att våga berätta

Diagnosen har hjälpt Agnes att förstå sig själv bättre och livet ser mycket ljusare ut idag. Ibland, när hon mår dåligt, känner hon ett sug efter att skada sig själv igen, men hon står emot. Hon går på en skola hon trivs med, har framtidsdrömmar, och hon vill inte tillbaka till ruta ett.

— Att skada sig själv dämpar bara smärtan tillfälligt, inte i längden. Och jag vill inte utsätta omgivningen för det igen.

Vad har du för råd till unga som mår dåligt?

— Våga berätta för föräldrar, kurator eller någon annan. Gå inte runt för länge och grubbla. Var med personer som du tycker om och försök ”stänga av” kritik från andra. Det är inget fel på att vara annorlunda. Ingen människa är perfekt, visa vem som är den riktiga du!