Författare: admin

Dålig natt, förstår fan inte varför???

Skit samma, jag mår ändå bra just nu, utan sug eller ångest, det är riktig lyx!!

När jag skrivit färdigt här, ska jag gå ut och klippa gräset på framsidan, sedan blir det att ta bort knopparna på häcken.

Ska också fixa mitt paraply träd på baksidan, som ser för jävlig ut!!

I det här, får jag inte glömma bort, att ta det lugnt, kanske till och med trivas med arbetet, det är just sådant som är viktigt.

Om jag tar klivet ca tolv timmar tillbaka, så hamnar jag i snacket om medberoendet och olika problem som till exempel alkoholism, frågan är om sambon blev mer förstående, kanske????

Det som dras till sin spets, är då jag har suget, när vi ska bort, båda vet, det finns alkohol, hur blir lösningen då???

Det är ju inte för att jag vill vara i centrum, många tror nog att det är så, dom får tro så, men så är inte fallet, det är en allvarlig sjukdom, som kan leda rakt ner i graven, det måste ju var och en förstå!!!!

Om det här skulle gälla nöt allergi, vore det inga problem!!

Hej har ni bakat ned nötter, då kan vi inte komma, Jan är allergisk mot nötter!!

Båda kan leda till döden, men den ena tas mer på allvar.

Samma gäller medberoende sjukdomen, som är lika, kanske tuffare än alkoholist sjukdomen, där personen är ansiktet utåt, ser till att allt funkar, ser bra ut utifrån, hela tiden ljuga om hur härligt livet, vilken fantastisk familj hon/han har, vilka drömmar som finns i en snar framtid.

Ändå ser personen till, att det finns alkohol hemma, det ska vara städat, mat ska finnas i både kylen och på bordet, det är bara så!!!

Ända tills luftslottet rasar, när sanningen kommer fram, när man är totalt utblottad, när ångest och skam slår till, då är det riktigt tufft.

Jag har varit i familjer, som tanken i min skalle, visat röd varning, kan man ha det så bra, kan vara så överens om allt, aldrig något gnäll om hur många öl han/vi drack???

Så kan det inte bara vara, eller???

Nej, naturligtvis inte!!

Man ville inte visa den sämre sidan, när det fanns gäster i huset, men en dag sprack allt, man går skilda vägar, tydligen var alkoholen en stor del av problemet.

Det är väll inget att sticka under stolen med, jag som sitter och försöker skriva, var mitt i ett sådant problem, men här var det ju inte dricka under förståelse, här var det ett jävla gnäll, hur många bira jag dragit!!!!

Förr var det så, jag fick höra att folk ville inte komma till oss, på grund av mitt drickande!!!

Nu kommer inte folk, på grund av att jag inte dricker!!!!

För mig är det skit samma vilket som var/är sant!!!

Alkoholen är ett riktigt problem, den styr oss, fast vi inte tror att det är så.

Något som också är otroligt, är snacket när det gäller alkohol är, ska man ha med sig en flaska vin, eller ett sex pack bira, när man ska bort??

När jag drack, var det totalt stopp, man tar inte med sig alkohol bort!!!!

Nu är det helt okej, ta med sig en flaska vin!!!

Värdarna kan ändra på sig, kanske är det tur, inte vet jag!!

Jag har dolt mitt alkoholmissbruk så gott jag har kunnat, funkade väll så där.

Att vara alkis är nog det lägsta man komma, ändå blundar vi för problemet.

Jag dricker ju inte som han/hon, som sitter på bänken i city, så det är ju lugnt.

När jag sa, i helgen blir det ingen bira, det var den sämsta av helger i mitt liv, där borde jag förstått, Jan du har ett problem!!!

Många tar en vit månad, går på sina knogar, biter ihop kind knotorna så det smäller i tänderna, det räknas i kalendern hur många dagar är det kvar, det är för många en fruktansvärd månad, många tar ju Februari, för det är den kortaste månaden, har man problem, när det gäller alkoholen??

När man fixat den där månaden, så är man nöjd, fixade en månad utan problem, då vet ju alla, jag har inte problem med alkoholen.

Varje gång jag hade haft ett avbrott, för att visa vad duktig jag var, så tog det inte mer än någon vecka, så var den där månaden ett minne blått.

Då var jag uppe i samma volym igen, kanske lite mer, men inte fan hade jag problem, fixar man en månad eller två, då hade i alla fall inte jag några problem!!!

Önskar alla en fin Onsdag !!

Den här dagen har ju varit styrd av vädret, regn och blåst, med några solglimtar.

Men personligen är känslan helt okej, skönt!!

När jag pratar med sambon, om alla fällor som finns, så är det inget hon förstår.

Hur kan det vara ett problem efter tio år????

Men nu har hon läst en bok, som tar upp allt från medberoende, sex beroende, porr beroende, spel beroende, alkohol beroende, hur illa det är!!!

Är tydligen viktigt vem som skriver och berättar!!!

Så vi hade ett litet snack runt dom här problemen.

Förklara för någon utan problem, vad händer om jag har ett jävla sug, vi vet att alkohol finns det gott om!!!

Jag säger, törs fan inte åka, risken är att det går åt helvete!!

Hur gör vi/du i det läget??

Ringer du och pratar med dom, hur det står till med mig?

Ringer du och frågar, kan vi låta bli alkoholen i kväll för Jans skull??

Ringer du och säger, vi måste ställa in, Jan har ett sådant sug på alkohol?

Nu är det ju så här, sambon är ju inne på, vi har träffats massor av gånger under min tio nyktra år, det har inte varit några problem, men det farliga är ju, om jag tar det så lätt och slarvar, då kan fällan slå igen!!!

Men jag tror att ögonen öppnade lite grann i alla fall, men det är just, när den där dagen kommer, hur går tankarna då??

Jag går på slak lina, accepteras inte min nykterhet varje dag och sekund, då kan jag ju knäppa en stark bira, för det var ju så häftigt på den tiden.

Jag är nykter för min egen skull !!!

GOD NATT!!!

Är livet så jävla enkelt?

Det svaret är från mig i alla fall, nej!!!

Men är det så svårt då??

Det svaret blir också, nej!!

Gör jag allt rätt, så vad är då problemet???

Men vänder jag på saker och ting, och det blir fel, så blir det problem!!

Ett grymt exempel från i går!!

Degerfors högerback 2 gula kort på 4 minuter, så är han inne i helvete körd, han sabbar för en hel klubb, fansen som åkt ner till Göteborg med en tro på poäng!!!

Om någon frågat honom i går, tycker du livet är lätt??

Så hade nog den personen fått en redig fläskläpp!!!

Jag kan ju ta mina beslut, som gäller enbart mig, utan att vara rädd att skada någon annan.

När jag känner, det här funkar inte längre, då går jag bara ett steg åt sidan, ingen behöver bli ledsen, eller fundera.

Jag går ofta in i saker, som jag bara ska ge fullständigt fan i, men måste dit och peta lite, ofta går det riktigt bra, men många gånger kan det bränna till ordentligt.

Så det är bara att erkänna, jag personligen är långt i från ett säkert levnadssätt!!

Att lämna något som betytt så mycket för min nykterhet, låter ju helt idiotiskt!!

Men ska det funka för mig, ska jag kunna säga, jag är nykter för min egen skull, så måste jag tro på den detaljen, plus kanske det som är lika viktigt, hur hjälper jag nykomlingen på bästa sätt, som kommer in direkt från gatan??

Men här är det jag bara jag som tar dom besluten, ingen annan behöver ens lyfta på ögonbrynet.

På något sätt lever jag i en bubbla, som gör att jag har klarat mig så länge från alkoholen.

Bubblan hjälper mig, att vara skyddad från sådant jag inte tror på, utan det är mina tankar som gäller, bra eller dåligt????

Tydligen är det bra för mig, men för någon annan kanske det är en ren katastrof, så med andra ord, är det viktigt att veta vilken väg man tar, det får man genom att lyssna på män och kvinnor, som gått före på den snåriga stigen, där får man otroligt viktig information.

Det har hjälpt mig, kanske hjälper det dig!!!!!!!

Jag har så svårt att tro på någon som säger, allt du ska veta står i den här boken?????

Klart det gör, det har jag aldrig tvekat på, men det funkar fan inte på mig.

Det viktiga för mig var/är, att kapitulera från alkoholen, ge fan i första glaset, håller jag den detaljen, då är saken biff!!!!!

Är det svårt???

Klart som fan är det tufft, man skiljer sig från sin bästa vän, alkoholen!!!

Jag kände med en gång, när mitt beslut var fattat, plus att en person sa till mig, lyssna på dom som gått före dig, se upp för talibanerna!!!

Jag har den personen att tacka för mina nyktra beslut!!!!!!

För mig är rutiner otroligt viktigt!!!

Får aldrig, aldrig skippa mina rutiner, hur dålig jag än är, eller hur ont om tid jag har, jag lever ju och är nykter på grund av dom.

Som alkis lever jag på den berömda krokiga vägen, håller jag mig i mitt, så är det lugnt, men är jag ute och slirar efter kanterna, då finns faran där, då är det akut!!

Vara mätt, vara utvilad, inte vara törstig, inte vara stressig, ha bra vänner är vägen till ett bra liv!!!!

Vi är ju bara människor, gör vi rätt, så kan det skita sig i alla fall!!!

Men nu är ju jag funtad på ett sådant sätt, kanske lite kaxigt det här, men har jag bestämt mig, så får det aldrig gå åt helvete!!!!

Det har varit jävligt nära, törsten har fan slitit mig i små bitar, men jag har lyckats stå i mot frestelser av en kall skummande öl i värmen, tack vare personers fantastiska ord och stöd.

Kanske är det den där bubblan jag lever i, som skyddar???

I dag är livet lätt att leva!!

I går var det ett helvete!!!

Det beror på att jag föll ner i ett svart hål, men den här gången var det inte så djup, nu är det uppåt igen.

I dag står sambon för lunchen!!

Lax i ugn med potatis, rå rivna morötter !!!

Glöm aldrig!!!!!!!!!!!

Du bestämmer över ditt liv, men lyssna är gratis !!!!!!!!!!!!!!!

Kram!

Nu är det dax för ett avslut, det som var spännande från ett program jag tittade på igår, så var det en person, som gjorde sådana avslut som jag gör, det hjälpte den här person, häftigt.

Jag har ju tagit avstånd från personer i mitt liv, en hel massa faktiskt.

Det känns riktigt bra, men samtidigt jävligt konstigt.

För mig känns det bra på det sättet, att jag kommer gärna alltför nära, nästa så jag blir en familjemedlem, och det är ju inte meningen.

Vi lever i en liten stad, här finns ju risken att träffas otroligt stor, som i Lördags morsade jag på en vän, som jag inte har träffat på veckor, så det blev ett hello! är det bra, sedan fortsatte promenaden.

Det kändes inget särskilt, det är ju bra!!

Risken med mig, är ju, lätt att glömma vad jag menar med att skita i det blå skåpet!!

Men jag har känt, nu får det fan vara bra, det funkar inte längre, nu är det nog! punkt.

Den där jävla clownen finns fan inte här längre.

Tydligen funkar livet, det är den stor huvudsaken, kanske var det allt som behövdes, en eldgaffel i röven!!!

Skönt är det, då kan jag rikta in mig på nästa person!!!!!!

När jag skrev i morse, var livet ett helvete med idiotiska tankar, fel piller, rusande pump, men nu känns det som livet har kommit tillbaka, gissa om det är skönt.

För mig är det bara skönt att lugnet har kommit till mig igen!!!

Nu ska jag bara ta sista svängen med vargen!!!

Sedan blir det ljudboken mordet i Almedalen!!

I natt lånar jag sambons säng, hon sover i Kristinehamn !!!!

Tack för alla nycklar jag har!!!

GOD NATT !!!!!

Förstår absolut inte, vad som fick mig att sjunka, förstår fan inte???

Jag vet ju, fly är inte en lösning på problemet!

Blev lite konstigare, än vad det borde ha blivit, tog fel piller, så tog jag den riktiga efter, var inte så smart, men just nu är jag lite små kutig!!

Pumpen rusar rätt så skapligt, men det ger sig nog snart.

Jag ber till min högre makt, att den här skiten ger sig, det gör det också, men frågan är som alltid, när?

När jag är så här, så vet jag ju, hur nära jag är självmedicineringen, å är det varje gång jag faller.

Mina rutiner är gjorda, tog det otroligt lugnt idag, varje mening måste få sätta sig, för att inse vikten av varje ord.

Det lugn som fanns i mig, förra veckan, är helt bort blåst, men jag vet ju, fixar jag det här, så kommer lugnet tillbaka!!

Jag får inte tro på röster, som försöker få mig bort från säkerheten.

Det här är inget häftigt, kroppen slits ner i bitar, saker och ting, är svårt och tar tid att bygga, men går fort som fan att rasera.

Därför måste jag göra rätt beslut, inte ta dom där dumma besluten, som förstör!!

Men just nu, känns det bara så skönt, när jag ser texten.

Om vädret är ok, blir det en längre promenad med vargen!!

I dom här fallen, när jag sjunker, då är den här killen så värdefull!!

Han kommer med sin boll, släpper den i knät på mig, lunkar till dörren, tittar på mig, nu är det slut på allt deppande, nu kastar du bollen, jag springer!!!!

Den här killen är värd hur mycket som helst!!!!!!!

Bayindir Yoro – De Light – Shaw -Amad – Ugarte – Mainoo -Dalot – Fernandez – Cunha – Mbeumo

1 – 0 Bruno Fernandez min 18 straff

1 – 1 min 40

2 – 1 Mason Mount min 70

2 – 2 själv mål min 75

Man United – Everton 2 – 2 ( 1 – 1 )

Ytterfilé – Potatis – Gräddsås – Rårivna morötter

Steker ytterfilén som kryddas med salt, svartpeppar och chili

Får ligga och gosa till sig i gräddsåsen

Är smaskens med äpple mos också!!!!

Ibland blir det där eviga puzzlandet så himla bra och en avslutning på en dag utan konflikter,utan osämja,utan oro skam och skuld.

En dag som vi allihopa borde lägga på minnet och alltid minnas,Vad gjorde vi för att lyckas så väl?

Vad krävde det utav var och en av oss?

Hur kom det sig att vi allihopa faktiskt kunde få till en helt makalöst ljuvlig dag?

Det var som att puzzlet på något sätt lade sig själv?

Grilla hamburgare på en sandstrand med solnedgången som sällskap.

Wow.

Det är en egendomlig och ljuvlig känsla.

Det är frihet i allra högsta grad.

Det var kärlek och det enkla livet.

En burgare med ett stänk av sand någonstans.

Grillost.

Festisar.

Morgonrock och handdukar till den badsugna.

Grillmästaren som tog sitt uppdrag på fullaste allvar och njöt av det.

Eldvaktaren som ogärna står stilla-stod där och njöt och ansvarade.

Vi bidrog allihopa .

Utan oss hade det inte varit möjligt.

Enkelt eller hur?

Men verkligheten brukar annars inte vara så enkel.

Det kan komma gnäll och tjafs emellan.

Och stöket om vem som ska göra vad.

Och vem som fått det bästa uppdraget.

Vem som inte….

Och vem som……

Bla bla bla.

Jag antar att det känns igen.

Vi gjorde det enkelt för oss.

I ett sånt där moment när man kan få fram viktiga saker-utan att det märks att man pratar allvar-i ett sånt förde vi pratet till myror.

Att de alltid hjälps åt.

Inte för att någon av dem kan mer eller mindre.

Det är oviktigt vilka egenskaper de har eller saknar.

Det enda som räknas när de jobbar är att de utför sitt arbete och uppdrag med precisision,med proffesion,med häpnad och till vilket pris som helst.

De blir trampade på.men slutar ändå inte .

De försöker ändå utföra sina sysslor med samma prestanda.

Inga värderingar i hur den framför jobbar eller ej.

Man sköter sitt och utgår ifrån att de som är både före och efter gör det samma.

Men,om en enstaka myra vill vinna,bära mest,jobba bäst,gå först i ledet,bära bara det godaste och lättaste eller det tyngsta helt själv om det ser bättre ut-oavsett så kommer den utstickaren att sätta kroksben för alla de andra.

Syftet blir ändrat.

Ordning blir kaos.

Drottningen blir rasande och myrstacken faller samman.

Tänk vad viktig en enda liten myra i mängden ändå är….

Jag antar att myrsnacket och budskapet gick fram.

Det verkar så !

Så där var vi 4 arbetsmyror på en egen sandstrand som jobbade och slet för våran gemensamma skull.

Vi skrattade mycket mellan tuggorna.

Spelade lite basket och fotboll.

Inget som myror gör i allmänhet,men i går uppenbarligen.

Den med minst bollsinne fick  mest beröm,goda råd och lyckades prestera tre mål i rad,.

Den annars ointresserade stegade in i ledet och bjöd på ett gott skratt ,dåliga skott,och utan boll vinst-men kunde sedan återgå till den ljumma stranden med ett leende.

Nöjd och belåten eftersom det är så känslan blir när man GÖR TILLSAMANS.

Då lyckas man alltid.

Har man en svamp expert med sig så passar det bra att avsluta kvällen med ett röj i skogen.

Men det är ju kolsvart?

Tänk om….

Ssss.lita på mig nu bara.

Jag leder oss till svsmparna och sedan tillbaka.

Helskinnade.

Med händerna fulla av gula vackra kantareller.

Lovat är lovat,och så blev det.

Mörkrädd…

Vad finns det att vara rädd för?

Vilddjur?

Demoner,spöken och vad?

Ett ypperligt tillfälle att hålla en liten hand och en liten större när vi fick höra våran ledare berätta.

Om hur rädslan till slut lämnat honom.

Hur liten och rädd han var som liten pojk.

Hur han fick lära sig att bli stor.

Mörkret blev min bästa vän.

Där kunde ingen se mig.

Ingen kunde sparka efter mig.

Eller slå mig.

Ingen avbröt mitt i en mening,det här var en hänförd stund där en familj växte.

Att dela med sig och samtidigt vara ett föredöme-det är ingen lätt uppgift.

Men igår gjordes det med bravur!

Kvistar knäcktes och ändå smög vi i mörkret.

Vi behövde inte vara rädda för någonting.

Vad som än händer så kommer vi att hjälpas åt.

Vi var trygga.

Och i goda händer.

Vi hade varandra och vi hade glömt bort hur mörkrädda vi varit fram tills nu.

//j

Mitt mående har varit riktigt bra en längre tid, men i natt hände det något helt plötsligt, drömmarna kom mig otroligt nära, det var personer som är döda, några av dom skadade mig riktigt jävligt.

Det var drömmar som fick mig att ramla ner på ett riktigt mörkt djup.

Vaknade vi tre tiden, förstod inte riktigt, vad som håller på att hända med mig.

Men att vakna av, att jag hänger i ett träd, är ingen häftig dröm.

Samma synfält som jag hade, när ambulanspersonal hämtade mig för tio år sedan, jag står och tittar på, när personer hänger mig.

När jag vaknar känner jag en viss smärta i halsen, vargen kommer in till mig, det är dax för våra rutiner.

Men vad fan betyder drömmen?

Var nu, när mitt liv har varit en relativt stadig resa, för att gälla mig.

Just nu, finns ingen önskan att knäppa några bira, det är skönt, för om törsten hade satt in, då hade det här kunnat sluta på ett inte så bra sätt.

Men det räcker så bra, att slåss mot dödens käftar, nu gäller det bara att hitta vägen upp till den säkra delen av vägen.

Nu är det dax för köket, fixa dagen lunch!!

Potatis, ytterfilé, egen bearnaisesås

Ha det bra!!