Sverige har befunnit sig i en våldsvåg i tolv år och antalet ungdomar som rekryteras in i nätverken ökar ständigt.
Just nu ser polischefen Johan Rydwik inget slut på det.
– Vi måste få fler unga människor att känna en framtidstro, säger han.
Under de senaste åren har Sverige drabbats av flera mycket våldsamma perioder av mord, sprängningar och brandattentat.
Under åren har våldet bytt karaktär och gängkonflikterna avlöst varandra, samtidigt som allt fler barn och ungdomar lockats in i nätverken.
Så länge det sker kommer vi aldrig få ett stopp på våldet, enligt polischefen Johan Rydwik, kommissarie på polisens Nationella operativa avdelning (Noa).
– Vi har fortsatt ett högt inflöde av unga människor som antingen tvingas in i systemet eller vill in i systemet. Om vi plockar bort en person som är högt upp i hierarkin ersätts den direkt, och då är ju problemet kvar, säger han.
”Saknar framtidstro”
För att på riktigt stoppa gängkriminaliteten och våldet måste man göra det mindre attraktivt att gå med i ett nätverk och mindre attraktivt att utföra ett dåd åt ett nätverk.
– De framgångar som vi har nått, som att vi exempelvis har lagfört fler eller hindrat fler våldsdåd, räcker inte för att komma åt grundorsaken. I grunden handlar det om att färre människor ska vilja bli en del av den här miljön, säger Johan Rydwik.
Under de senaste åren har polisen sett en förändring när det kommer till vilka barn och ungdomar som söker sig till miljön. Tidigare kunde man peka ut specifika riskfaktorer som bakomliggande orsaker till varför barn blev gängkriminella.
Så ser det inte längre ut i dag.
Nu ser polisen hur barn och unga från alla typer av bakgrunder attraheras av gängkriminaliteten – att de lockas av snabba pengar, status eller av en känsla av samhörighet till en grupp.
– Det här systemet fylls på på ett annat sätt än jag såg för några år sedan, från fler ställen och från fler målgrupper. Det går inte att säga att det är specifika områden som fyller på systemet. Nu handlar det om målgrupper som man kanske inte trodde skulle söka sig till den här miljön, säger Johan Rydwik.
Samtidigt tror han att det finns gemensamma nämnare hos de barn och unga som söker sig till kriminaliteten.
– Det verkar handla om att de inte känner en framtidstro. Det är ett problem som vi behöver komma åt, men som är mer komplext än att tro att vi kommer kunna lagföra bort det, fortsätter han.
Tiotusentals barn i chattarna
I dag sker rekryteringen av utförare framför allt på nätet. Det finns inga siffror på hur många barn som befaras vara benägna att utföra våldsdåd – men dagligen kan man se hur nya brottsliga uppdrag läggs ut i på nätet och i chattar, likt gigjobb.
Ett exempel är gruppen ”Samurajbarnen” på Telegram som avslöjades i november förra året. I gruppen annonserades mord och sprängdåd ut.
När polisen gick igenom chatten visade det sig att gruppen hade 11 000 medlemmar – de flesta av dem barn och ungdomar.
I våras hittades en liknande grupp på Snapchat. Den gruppen hade 70 000 medlemmar.
– Den digitala arenan är en helt ny arena som vi måste förhålla oss till. Den arenan har gjort att det här systemet blir tillgängligt för så många fler unga individer än tidigare. Många gånger kan det handla om unga individer som nätverken tidigare inte kom åt, säger Johan Rydwik.
Kan inte lagstifta bort det
En konkret åtgärd skulle kunna vara att appar som exempelvis Telegram och Signal, där många av våldsdåden planeras och utannonseras, blir bättre på att begränsa våldsdrivande innehåll på sina plattformar.
– Vi är där och följer det som sker och ber dem stänga ned våldsdrivande chattar och grupper. Men precis som det finns en förordning för terrorinnehåll skulle vi önska att det fanns en motsvarande förordning som gör det tvingande enligt lag att ta bort våldsdrivande innehåll.
Men enligt Johan Rydwik behöver alla hjälpa till för att stoppa rekryteringen av barn.
– Vi måste ha helt andra åtgärdspaket än vi har i dag för att komma åt det. Jag tror inte att vi kommer kunna lagstifta bort nyrekryteringsproblematiken. Även om det är olagligt kommer det ändå ske, säger Johan Rydwik.
– Polismyndigheten och rättsvårdande myndigheter har självklart ett ansvar i att stoppa det. Men vi måste också se till att människor inte vill gå med i de här miljöerna, och det ansvaret delar vi med hela samhället, fortsätter han.
Från Aftonbladet Amanda Hällsten 20250915