EN LITEN TITT PÅ VAD SOM FINNS FÖR DROGER UTANFÖR DÖRREN

God Onsdags lunch!

Kom inte upp ur bingen förrän nyss, gick inte, kroppen funkade inte, det här var vanligt för några år sedan, men har varit relativt lugnt nu, men en sak visade sig igen förra veckan, kramp och ont i kroppen.

Får se vart det tar vägen, för att söka sjukvården är uteslutet!!!

Jag håller på att bygga om sidan, så det kan strula en del!!!

Om ni inte har kollat på SVTPLAY, när det knarkar Sverige, så gör det med era ungdomar!!

Nu tror ju inte jag, att ungdomarna slutar knarka, eller låter bli att testa, bara för att, det är ett program på teve, men det kan sätta tankarna i rullning, är det så smart, att använda droger!!!!

Det viktiga tror jag i alla fall, att visa någon form av, hur stegen ser ut, från botten till toppen.

För mig! ser det ut så här: FOLK ÖL, CANNABIS, ALKOHOL, AMFETAMIN, KOKAIN, HEROIN!!!

Hem » Kapitel » Droger och narkotika – missbruk, överdoser och behandling

Författare:
Kai Knudsen

Uppdaterad:
26 augusti, 2025

Här beskriva en rad olika droger och narkotika. Deras effekter vid akut överdosering samt långtgående effekter vid missbruk. Här beskrivs cannabis, amfetamin, kokain, heroin, ecstasy, nya psykoaktiva substanser (NPS) samt syntetiska cannabinoider.

Innehåll

Cannabis

Det uppskattas att 147 miljoner människor världen över använder cannabis. Vanligast tycks användningen vara i Nya Zeeland, Australien och USA. Cannabis används också i stor utsträckning i Europa där 14,6 miljoner, eller 11,2 procent av alla unga vuxna (15–34 år), använt cannabis någon gång under senaste året.

Cannabis är den mest utbredda missbruksdrogen i Sverige. I huvudsak är cannabis en ungdomsdrog i åldersgruppen 15-25 år, men missbruk förekommer även högre upp i åldrarna. I Sverige är 50 procent av dem som söker hjälp för cannabismissbruk under 20 år. 80 % av alla beslag av narkotika inom EU utgörs av cannabis. Två tredjedelar av dessa beslag görs i Spanien och England.

Cannabis intas vanligen genom rökning, antingen som hasch (cannabisharts) eller marijuana. Under senare år har tillgången ökat markant på marijuana i EU och i Sverige.

En akut cannabisförgiftning kräver vanligen inte vård på akutmedicinsk klinik utan kan skötas inom psykiatrin eller på beroendemedicinsk avdelning, liksom abstinensbesvär och andra negativa symtom kopplade till missbruk. Cannabis är vanligt förekommande vid blandmissbruk med läkemedel och andra droger. Cannabisanvändning är även vanligt bland tunga missbrukare av heroin eller amfetamin. Cannabisanvändning kategoriseras som tungt missbruk när det används dagligen eller så gott som dagligen (20 dagar eller mer per månad).

Omhändertagandet vid akut cannabisförgiftning styrs av vilka övriga droger som intagits, men är i huvudsak symtomatiskt. Viktigast vid akut blandförgiftning är en noggrann övervakning av vakenhet, andning, mentala funktioner och cirkulation samt att styra patienten till rätt vårdavdelning. Många patienter med cannabismissbruk behöver först medicinsk behandling och därefter bedömning av psykiatrin, remiss till beroendemedicinsk klinik och vidare till socialtjänsten.

Prognosen vid akut cannabisrus är i regel god utom vid allvarliga blandintoxikationer.

Cannabis sativa

Cannabis skördas från växten Cannabis Sativa (indisk hampa) eller från plantan Cannabis Indica. Cannabisväxten odlas främst i Nordafrika (Marocko, Algeriet), men kan odlas i många andra länder, även i Sverige (både inomhus och utomhus). Marknadsandelen för inhemskt producerad, kraftfull marijuana har ökat under de senaste åren, och data pekar nu på att även importerad hasch har blivit kraftfullare. Cannabis ingår i hasch, marijuana och hascholja, vilka alla används som berusningsmedel. Hasch har under lång tid varit vanligaste cannabispreparatet i Sverige och utgjorde ca 85 % av marknaden i Sverige 2011 men marijuana har blivit allt vanligare under senare år. Sedan 2013 är marijuana vanligare än hasch i Europa. I svenska skolenkäter är användning av marijuana vanligare än hasch.

Cannabis plants picture — Cannabisplantor

Marijuana framställs ur torkade blommor och toppskott medan hasch (cannabisharts) består av kådan från stamdelarna på cannabisplantan (honplantan), sammanpressade med växtdelar. Hasch blandas oftast med vanlig tobak medan marijuana oftast röks utan tobak. Cannabis röks vanligen i rullcigaretter (”joints”) eller i pipa (holk), men kan även ätas i kakor eller intas i dryck, exempelvis i te. All cannabiskonsumtion är illegal i Sverige. Vanliga smeknamn på cannabis är ”brunt, grönt, gräs, weed, ganja, braja, röka, joint, gås, spliff, holk, feting” m m. Ett gram marijuana på gatan kostar cirka 100 kronor, 2,5 g kostar cirka 300 kronor. I en rullcigarett (joint) blandas vanligen 200-400 mg cannabis med tobak som man röker ensam eller tillsammans med andra. I en pipa (holk) blandas vanligen 700 mg till en kostnad av cirka 100 kronor. Priset för marijuana är ungefär detsamma som för hasch. Tunga användare av cannabis använder vanligen mer än 2 g per dag.

Den mest psykoaktiva substansen i cannabis är delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) som ger ett avslappnande och euforiserande rus. Andra aktiva cannabinoider är delta-9-tetrahydrocannabivarin, delta-8-tetrahydrocannabinol, cannabigerol, cannabinol, cannabichromen och cannabidiol. THC anses vara psykotomimetiskt medan cannabidiol anses vara antipsykotiskt. Det finns en mängd olika cannabinoler (minst 60-80 stycken) och det är inte helt klarlagt vilka som är psykogent aktiva. Halten THC i marijuana är vanligtvis lägre än i hasch, cirka 5-10 % i marijuana mot 7-14 % aktiv substans i hasch. En variant av cannabis som kallas för ”skunk” är starkare och innehåller 6-15 % THC. Skunk anses vara extra starkt och har visats kunna ge skador på vit substans i hjärnan nära corpus callosum. Koncentrationen av THC har under senare år ökat, preparat med halter av THC ända upp mot 30 % har beslagtagits men vanligen är det inte mer än 14 %. En variant av cannabisplantan som kallas ”sensimilla” innehåller inga frön och innehåller därför extra höga halter av THC.

Cannabis är, liksom opium, en drog som använts mycket länge i vissa kulturer som rogivande, ångestlösande, smärtstillande och stämningshöjande medel. Användningen av cannabis har ökat över hela världen under senare år. Cannabis anses vara måttligt beroendeframkallande. Beroende anses föreligga när användaren fortsätter använda drogen regelbundet trots beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionellt negativa symtom. Av alla som använder cannabis utvecklar cirka 9 % ett beroende. Av de som börjar använda cannabis regelbundet under gymnasietiden utvecklar cirka var sjätte (16,7 %) ett beroende. Av de som är dagliganvändare (20 dagar per månad eller mer) före 17 års ålder utvecklar 50-60 % ett beroende. Det finns robusta vetenskapliga belägg för att cannabis ökar risken för psykossjukdom men i vilken grad är omtvistat. Vanligen anger man risken som ”dubbelt så stor” som utan cannabisanvändning.

SYMTOM

Rökning av cannabis kan ge användaren en behaglig känsla av avslappning, lugn, smärtlindring, fridfullhet och lustfylld upprymdhet. I höga doser kan varseblivningen bli förstärkt och förändrad, man upplever ökad och förändrad perception framför allt av ljud och ljus. Cannabis är även smärtlindrande och i viss mån kramplösande. På vissa håll i världen används cannabinoler i medicinskt syfte (”medicinskt cannabis”) under reglerade former som smärtstillande medel, bl a vid multipel skleros (MS) och kroniska handikapp med muskulära kontrakturer och spasticitet. Medicinska studier har kunnat visa att cannabis inte hjälper mot MS-sjukdomens progress. Forskning pågår inom fältet, även avseende effekter på diabetes. Vad som avses med medicinskt cannabis varierar mellan olika länder och mellan olika stater i USA, flera olika beredningar har definierats som medicinskt cannabis.
Exempel på symtom vid cannabispåverkan:

Berusning, upprymdhet
Fnittrighet, gladlynthet, ”flummig och flamsig”, leenden
Pratsamhet, mer socialt aktiv
Ixoid (vidhäftig) i tal och tanke
Grandiosa tankar
Rödsprängda ögonvitor, glansiga ögon
Vidgade pupiller, hängande ögonlock
Torrhetskänsla i mun och svalg
Godissug
Långsamma reflexer, slapp muskulatur (låg tonus)
Fumlighet
Sluddrigt tal
Hjärtklappning, palpitationer (takykardi)
Sömnighet, trötthet, hängighet, dvala
Osammanhängande i tal och tanke
Passivitet, inbundenhet
Ångestattacker, panikångest
Paranoida tankar
Vanföreställningar, hallucinationer

Abstinens

Cannabis kan orsaka abstinenssymtom, även lång tid efter användandet med:

Irritabilitet
Minnesluckor
Koncentrationssvårigheter
Sömnsvårigheter
Mardrömmar
Overklighetskänsla
Ångest
Depression

Hallucinationer och psykotiska symtom uppträder i svårare fall, även florida psykoser förekommer särskilt efter intensivt användande eller användning av väldigt starka preparat. Cannabis är vanligen lugnande men aggressiva genombrott med psykotiska symptom förekommer.

Risk för psykosutveckling vid upprepat cannabismissbruk över tid hos olika riskgrupper

Missbruk av cannabis

Psykiska effekter

Personer med cannabismissbruk har högre grad av psykiatrisk komorbiditet jämfört med normalpopulationen (högre grad av psykisk ohälsa). Man ser högre förekomst av depression, dystymi, mani, hypomani,panikångest, agorafobi, sociala fobier, andra specifika fobier och generellt ångestsyndrom. Samtida missbruk av andra substanser är vanligt förekommande. Missbruk av cannabis kan leda till abstinensliknande symtom som ångest, förvirring, vanföreställningar och hallucinationer. I höga doser och framför allt efter längre tids missbruk kan andra psykiska symtom utvecklas som:

Depressioner
Apati, slapphet
Minnessvårigheter
Humörsvängningar, nedstämdhet, ångest
Amotivationssyndrom, orkeslöshet, initiativlöshet
Personlighetsförändring, ökad inåtvändhet, inbundenhet, tysthet
Förändrad verklighetsuppfattning
Kognitiv svikt
Paranoida idéer
Psykotiska symtom

Personlighetsförändringen kan bli bestående om användaren fortsätter att röka cannabis efter att den primära psykosen utvecklats. Psykotiska symtom kan hos känsliga individer uppträda hastigt efter några veckors intensivt missbruk eller användning av starkare preparat– så kallad ”akut haschpsykos”. Finns det en koppling till cannabis vid förstagångsinsjuknande i psykossjukdom predikterar denna sämre prognos med fler dagar på sjukhus och fler inläggningar. Vissa användare riskerar med tiden, efter månader av intensiv användning att utveckla försämrad kognitiv funktion med sämre inlärningsförmåga, närminne, exekutiva funktioner och simultankapacitet. Personlighetsförändring jämte förändrad verklighetsuppfattning med ”schizofreniforma symtom” kan uppträda. Dessa symtom uppträder i regel inte förrän efter flera års regelbunden användning. I en australiensisk studie har rapporterats om sämre intellektuell utveckling hos dem som brukat cannabis före 17 års ålder. En svensk studie har visat 40 % ökad dödlighet bland dem som använt cannabis i tonåren jämfört med normalpopulationen (OR 1.4).

Risken för att utveckla schizofreniforma symtom är väsentligt högre för dem som använder drogen dagligen (dubbelt ökad risk) jämfört med dem som endast rökt ett fåtal gånger. Risken är högre för dem som börjat röka i unga år jämfört med dem som börjat senare (efter 18 års ålder). Riskerna att utveckla akut psykos, personlighetsförändring och depression följer samma mönster. Flickor förefaller vara känsligare än pojkar men användningen är betydligt vanligare bland pojkar.

Differentialdiagnostik mellan cannabisinduerad psykos (CIP) och primär psykos (PP)

Följande faktorer är vanligare vid cannabisinducerad psykos (CIP) jämfört med psykos orsakad av schizofreni (primär psykos – PP): manligt kön, expansivitet i känslor och idéer, derealisation eller depersonalisation, visuella hallucinationer och förändrat sensorium. Tid för sista drogintag kan indikera om patientens psykotiska symtom beror på cannabisförgiftning eller abstinenssymptom. Premorbid personlighetsstörning är vanligare vid underliggande schizofrenisjukdom. Observera att 25 % prevalens av positiv cannabisurintoxikologi har rapporterats vid schizofreni. Det är viktigt med noggrann anamnes. Skilj noga på CIP och intoxikation av cannabis.

Kännetecken för cannavisinducerad psykos (CIP):

Symptomen uppträder under eller efter tungt substansmissbruk eller efter ökning av styrkan på cannabis
En positiv toxikologi-screening kan ge ett tydligt tidssamband
Antipsykotiska läkemedel förbättrar inte alltid symtomen
Ofta förknippat med visuella illusioner och paranoida idéer
Patienten är mer medveten om symptomatologin, har mer insikt om sjukdomen
Tankar är mer organiserade och sekventiella jämfört med PP
Det är vanligt med tung användning av cannabis under den senaste månaden
Symptomen minskar med minskad droganvändning
Plötslig uppkomst av humörlabilitet och paranoida symptom, inom 1 vecka efter användning men så tidigt som 24 timmar efter användning.
Mer stämningsrelaterade symptom jämfört med primär psykos (mer ångest)

Kännetecken för primär psykossjukdom (PP):

Symtomen uppträder vanligen före eller utan tungt substansmissbruk
Antipsykotiska läkemedel förbättrar symptomen markant
Förenat med vanföreställningar, hallucinationer och tankefel
Symptomen persisterar trots drogabstinens
Mindre insikt om det psykotiska tillståndet
Desorganiserade tankar (t ex lösa associationer, lösryckt eller omständigt tal)
Mer humörstabilt jämfört med CIP

Missbruk av cannabis kan leda till:

Impulsiva våldshandlingar
Självmordshandlingar
Förändrad tidsuppfattning
Försämrad förmåga till omvärldsförståelse
Ensamhet, social isolering, inbundenhet
Personlighetsförändring, schizofreniforma symtom

Tonåringar kan få försenad identitetsutveckling och försenad personlig mognad. Tonårskaraktären med tonårsrevolten kan kvarstå under många år. Psykomotoriska funktioner med krav på simultankapacitet kan också försämras. Förmågan att köra bil eller utföra komplicerade arbetsuppgifter försämras.

Fysiska effekter

Missbrukare av cannabis har en lägre grad av glukosmetabolism i hjärnan, särskilt i lillhjärnan. Cannabisrökning innebär en ökad exposition för tjära (50 procent mer än i cigaretter) vilket ökar risken för hosta och bronkit, både akut och kronisk, liksom för kronisk lungsjukdom. Det finns en förhöjd risk för lungcancer och en del andra cancertyper samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Fertilitetsnedsättning kan förekomma vid cannabismissbruk. Vid graviditet föreligger ökad risk för tillväxthämning hos fostret. Det kan inte heller uteslutas att det föreligger en ökad risk för missbildningar på fostret, för skador på dess psykiska funktioner och risk för att det drabbas av akut icke-lymfatisk leukemi.

Cannabis påvisas ofta vid olika akuta drogförgiftningar. Vid narkotikarelaterade dödsfall är cannabispåverkan vanligt, men utgör sällan dödsorsaken i sig.

UTREDNING

Drogscreening (urinprov, U-tox)
Täta urinprover avseende tetrahydrocannabinol (THC)
Kontroll av elektrolytstatus
Temperaturkontroll
Lungröntgen på vida indikationer
Rutinprover i blod
– Hemoglobin
– Na, K, Calcium
– Leverstatus
– CRP, SR
– LPK, TPK
– Kreatinin
– PK, APTT
Psykologbedömning
Kuratorskontakt
Eventuell remiss till beroendeklinik
Bedöm vilken form av cannabis som använts
Bedöm hur många gram som konsumeras per vecka
Bedöm hur många kronor som går åt till cannabiskonsumtion per vecka

BEHANDLING av cannabismissbruk

Det saknas effektiv farmakologisk behandling mot cannabisberoende. Rimonabant är en typ av antagonist, en kompetitiv cannabinoidreceptoragonist (CB-1 receptor) som blockerar effekterna av THC och som har visat positiva resultat i en del studier för att minska akuta fysiologiska problem i samband med cannabisrökning. Rimonabant är dock avregistrerat i Sverige och har ingen plats i behandlingen. Därför är behandlingen huvudsakligen symtomatisk i kombination med psykosocial stödterapi. Behandlingen kan vanligen skötas i öppenvården, men slutenvård krävs vid akuta blandförgiftningar och akuta psykoser. Det primära i behandlingen är total avhållsamhet från fortsatt cannabiskonsumtion. Cannabis kan ge besvärliga abstinenssymtom efter intensiv användning, vanligen sitter abstinensen i cirka en vecka.
Farmakologisk behandling på grund av ångest, abstinens och orostillstånd behöver vanligen fortgå under lång tid efter cannabismissbruk. Kontakt med psykiater eller psykolog med särskilda kunskaper om effekterna av cannabis är angeläget. Behandlingen fokuserar på missbrukets negativa effekter på tankefunktionen, motivationen och kognitiva funktioner. Sjukdomsinsikten är vanligen låg med dålig motivation till behandling och avhållsamhet. Psykiatrisk komorbiditet är vanlig. Utredningen behöver bedöma huruvida psykotiska symtom eller ökad suicidalitet föreligger. Föreligger depressivitet och psykotiska symtom är risken stor för suicidhandlingar. Behandlingen i öppenvården individualiseras och baseras på täta kontakter med psykiater eller psykolog, samt regelbundna kontroller av urinprover med analys av THC. Cannabis kan framkalla depressiva reaktioner och psykoser. Risken för djupa depressioner är trefaldigt ökad bland cannabisanvändare jämfört med icke cannabisanvändare.

Initialt är det vanligt med en närminnesstörning, låg sjukdomsinsikt och dålig motivation till drogfrihet. Sociala aspekter måste också värderas i patientens behandling och kurator kopplas in.

Den psykosociala behandlingen för dem som har mindre problem inriktas på korttidsbehandling (3-6 besök i öppenvården) medan patienter med svårare problem får ett längre behandlingsprogram, minst 14 besök till en psykolog eller kurator över en fyramånadersperiod. I vissa fall kan stödinsatser för familj och närstående också vara motiverat. Cannabismissbrukare har högre grad av socialbidragsberoende, högre grad av arbetslöshet och sämre akademisk utbildning jämfört med normalpopulationen.

Farmakologisk behandling

Behandlingen vid akut cannabisintoxikation inriktas på omedelbar avhållsamhet från cannabis. Vid behov ges parenteral vätska, allvarlig dehydrering förekommer. Substituera även elektrolyter. Ge patienten ett tyst, mörkt rum och vila, mat och sömn.

I initialstadiet är ofta farmakologisk behandling av abstinenssymtom nödvändig. Den farmakologiska behandlingen trappas successivt ut under 3-6 månader samtidigt som stödterapin består. Abstinensbehandling kan genomföras med t ex ett Oxascandschema (oxazepam i successivt nedtrappande dos under 4-7 dagar. Tungt Oxascandschema innebär 30 mg x 4 första dagen, därefter successiv nedtrappning. Lätt Oxascandschema innebär 15 mg x 4 första dagen, därefter successiv nedtrappning. I första hand bör det lätta schemat följas, men om abstinenssymptomen är uttalade som efter en lång period av intensivt missbruk kan det tunga schemat följas. Studier har gjorts med litium mot abstinensbesvär liksom med acetylcystein, buspiron, lofexidin (clonidinliknande) och cannabinol.

Sätt minst en PVK. Ta Hb, LPK, trombocyter och drogsticka på urinen.
Vid behov sätt dropp, t ex Ringer-acetat eller 1000 ml buffrad glukos 5 % per dygn.
Neuroleptika av typen T. olanzapin (Zyprexa) 5-10 mg x 1-2 (sederande) kan användas liksom T. risperidon (Risperdal) 1 mg x 2 eller T. haloperidol (Haldol) 4 mg x 1.
Antihistaminer som alternativ: T. hydroxizin (Atarax) 25-50 mg till natten.
T. oxazepam (Oxascand) 15 mg, enligt schema, ”lätt” eller ”tungt oxascandschema”.
T. nitrazepam (Nitrazepam) 5-10 mg till natten i 3 dagar.
T. mirtazapin (Remeron) 30 mg till natten.
Acetylcystein kan ev övervägas. N-acetylcystein är en antioxidant som är en prodrog till den naturligt förekommande aminosyran cystein. Det används som slemlösande läkemedel och säljs receptfritt i många länder, även i Sverige. Verkningsmekanismen vid cannabisberoende är inte känd.

Stödinsatser

Identifiera eventuell kognitiv funktionsnedsättning, psykotiska symtom, förekomsten av schizofreniforma symtom och depressivitet och gör en bedömning av suicidaliteten. Erbjud stödinsatser av olika slag:

Psykosociala stödinsatser
Motivationshöjande samtal
Stödinsatser för drogrelaterade kompetensbrister
Undersökning samt stödinsatser för drogrelaterade minnesförluster
Motivera total avhållsamhet

Observera att försämringen av kognitiva funktioner initialt kan vara subtil och måste värderas med strukturerade metoder. Vid cannabismissbruk eller beroende ger Contingency management (CoM) som är en beteendeterapeutisk metod som tillägg till Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention (ÅP) och motivationshöjande behandling (MET) bättre resultat.

En liten effekt på cannabisanvändning jämfört med enbart KBT eller ÅP med MET under behandling eller vid behandlingsslut (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
En liten effekt på cannabisanvändning jämfört med enbart KBT eller ÅP med MET 6–12 månaders uppföljning (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

ICD-10

Cannabis och dess derivat T40.7
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av cannabis, skadligt bruk F12.1
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av cannabis, psykotisk störning F12.5

Referenser

WHO statistics Internet
Drogutvecklingen i Sverige 2017, Rapport nr 164, Centralförbundet för alkohol- och narkotikautveckling, Stockholm 2017.
Skolelevers drogvanor 2016, Rapport nr 161, Anna Englund CAN 2016.
Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande arbete en kunskapsöversikt Sven Andréasson (red.) Statens folkhälsoinstitut, Östersund, R 2008:23 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-573-8
Moore T et al. Cannabis use and risk of psychotic or affective mental health outcomes: a systematic review. Lancet 2007; 370: 319-28
D’Elia G, Perris C, Persson G. Psykoser i anslutning till cannabismissbruk. Läkartidningen 67;32:1970.
Areseneault L et al. Cannabis use in adolescence and risk for adult psychosis: longitudinal prospective study. BMJ 2002;325:1212-3. Länk
Patton GC. Cannabis use and mental health in young people: cohort study. BMJ 2002;325:1195-8. Länk
Editorial. Cannabis and mental health. BMJ 2002;325:1183-4
Zammit S. et al. Self reported cannabis use as a risk factor for schizofrenia in Swedish conscripts of 1969: historical cohort study. BMJ 2002;325:1199-201
Mass R et al. Relationship between Cannabis use, schizotypal traits, and cognitive function in healthy subjects. Psychopathology 2001;34:209-214. Länk
Fletcher JM et al. Cognitive correlates of long-term cannabis use in Costa Rican men. Arch Gen Psychiatry 1996;53:1051-7. Länk
Ashton CH. Adverse effects of cannabis and cannabinoids. Br J Anaesth 1999;83:637-49. Länk
Volkow, ND et al. Psychiatry research: Neuroimaging, 67, pp 29-38, 1996.
Fergusson and Boden, Cannabis use and later life outcomes are dose dependent. Addiction, 103: 969-976, 2008. Länk
Gray, KM, Carpenter, MJ, Baker, NL, DeSantis, SM, Kryway, E, Hartwell, KJ, et al. A double-blind randomized controlled trial of N-acetylcysteine in cannabis-dependent adolescents. The American journal of psychiatry. 2012; 169(8):805-12. Länk
Manrique-Garcia E, et al. Cannabis, Psychosis, and Mortality: A Cohort Study of 50,373 Swedish Men. Am J Psychiatry 2016; 00:1–9; doi: 10.1176/appi.ajp.2016.14050637. Länk

Publicerat med tillstånd av Internetmedicin AB

Opioider

Av cirka 185 miljoner droganvändare världen över beräknas 26-36 miljoner använda opioider som huvuddrog. I Europa beräknas 1,3 miljoner personer missbruka opioider (0,4 % av populationen). Av alla droganvändare beräknas 13-26 miljoner använda heroin som huvuddrog.

Opioider omfattar opiater som är naturligt extraherade från opium och syntetiska analoger. Missbruket har ökat i Asien och Afrika, medan det har varit stabilt eller minskat något i Europa under senare år. I Europa har missbruket varit högst i Skottland, England och Frankrike, det är oftast knutet till storstadsregionerna. Relationen mellan män och kvinnor som regelbundet använder opioider är runt 4:1. Cirka 44 % av opioidanvändarna är intravenösa missbrukare. Nära hälften av alla som får behandling mot drogmissbruk har heroin som huvuddrog. Heroinmissbruket inom EU är stabilt och lätt nedåtgående under de senaste åren. Antalet dödsfall relaterade till heroin minskar rent generellt, men dödsfallen relaterade till syntetiska opioider ökar. Heroin utgör 4 % av alla beslag av illegal narkotika medan cannabis utgör 80 %.

Heroinmissbruket inom EU är stabilt och lätt nedåtgående under de senaste åren. Antalet dödsfall relaterade till heroin minskar rent generellt, men dödsfallen relaterade till syntetiska opioider ökar och i Sverige har dessa ökat markant under senare år. I Socialstyrelsens dödsorsaksregister registrerades 765 narkotikarelaterade dödsfall under 2014. En ökning med 30 procent jämfört med föregående år. I registret registreras dödsfall där både legala läkemedel och illegala droger som heroin, kokain och amfetamin var dödsorsak eller bidragande dödsorsak. I det så kallade Tox-registret vid Karolinska Institutet registreras enbart dödsfall där ett eller flera narkotikaklassade preparat, legalt eller illegalt, bedöms som dominerande eller bidragande orsak vid rättsmedicinsk obduktion.

Starka opioder bedömdes som dödsorsak eller bidragande dödsorsak enligt tox-registret i följande antal fall år 2014 (2006 års siffror inom parantes): morfin 53 (28), metadon 104 (10), buprenorfin 84 (14), fentanyl 47 (5) och oxikodon 42 (4). Som jämförelse kan nämnas att dödsfall relaterade till heroin i stort sett ligger på samma nivå år 2014 som 1994.

Det vanligaste illegala medlet bland opioidmissbrukare är heroin. Man beräknar att det i Sverige finns mellan 8000 och 13 000 heroinister bland 29 000 tunga missbrukare. Antalet nya missbrukare i Europa är cirka 41 000 per år.

Opioider administreras huvudsakligen intravenöst men kan även tas peroralt, transdermalt i plåster eller genom inhalation (rökheroin). De droger som inhaleras är opium och rökheroin men även fentanyl. Rökheroin är en brunaktig heroinbas, även kallad ”Brown Sugar” (free base).

Opioider används som potenta smärtstillande läkemedel inom sjukvården, framför allt för behandling av svår akut smärta men även kronisk smärta vid svåra sjukdomstillstånd. Bland drogrelaterade dödsfall förekommer opioder i 90 % av fallen. Den medicinska användningen av opioider har ökat markant de senaste tio åren.
Opioider anses vara de droger som har starkast beroendeframkallande effekt. Bland dem som får behandling för drogberoende världen över är opiatberoende vanligaste orsak (50-85 % av patienterna). Bland drogrelaterade dödsfall förekommer opioder i 90 % av fallen.

Några opiater är

Några opioider är

Akut överdosering orsakas vanligen av heroin, fentanyl buprenorfin eller metadon. Allvarliga fall och dödsfall vid överdosering av dextropropoxifen var vanligt förekommande tidigare, men har minskat betydligt efter att flera läkemedel avregistrerats. Ett betydande missbruk av oxikodon har rapporterats från framför allt USA från år 2000 och framåt. År 2010 registrerades cirka 16 000 dödsfall med oxikodon involverat! I Sverige finns ett betydande missbruk av Tramadol och Subutex. Fortfarande dör mer än 100 personer årligen i Sverige på grund av akut heroinöverdosering. Av dödsfallen är 90 procent äldre än 25 år. Cirka 80 procent av dödsfallen är bland män.

Heroin

Heroin (diacetylmorfin) är den opioid som främst förknippas med narkomani och illegalt drogmissbruk. Vanligast är den bruna formen av heroin som oftast har sitt ursprung i Afganistan, mindre vanlig är den vita formen (hydrokloridsalt) som vanligen har sitt ursprung i Sydostasien. Brunt heroin kostar på gatan normalt mellan 300 och 700 kr/g. Renhetsgraden ligger mellan 10-20 %.

Heroin har smärtlindrande, sederande och ångestdämpande egenskaper. Det metaboliseras till morfin i levern och utsöndras huvudsakligen via urinen. Drogen kan rökas, sniffas eller injiceras; injektioner är vanligast (44 %). En normaldos heroin vid missbruk ligger runt 15-50 mg intravenöst. En överdos ses vid intag över 100 mg, allvarlig intoxikation vid intag över 300 mg eller mer. Effekterna och toleransen varierar påtagligt mellan olika individer. Observera att heroin har en relativt kort halveringstid på 2-3 timmar mot 16-60 timmar för metadon.

Metadon intas vanligen i oral lösning eller som tabletter men används även i injektionsform. Vid behandling av heroinabstinens är en normaldos metadon 60-130 mg, som doseras i oral lösning en gång per dygn.

En kapsel eller påse heroin innehåller normalt 250 mg 30-procentigt heroin vid inköp på gatan (en s k ”kabbe”). Heroin framställs ur opium, främst odlat i bortre Asien, framför allt i Afghanistan. Även råopium missbrukas och importeras till Sverige. Råopium missbrukas främst genom rökning, även i Sverige. En allt större andel missbrukare röker heroin (diacetylmorfin, freebase) i stället för att injicera men många rökare övergår så småningom till injektionsmissbruk.

Heroin är välkänt för att ge snabb och kraftig beroendeutveckling med ökad tolerans och måttliga eller svåra abstinensbesvär vid utsättandet.

En överdos av opioider karaktäriseras av

Medvetandesänkning, somnolens
Små pupiller
Trötthet
Långsamt tal
Stillsamhet
Frusenhet
Anestesi
Koma
Muskulär rigiditet (stelhet)
Urinretention
Andningsdepression, andningssvikt
Hypoxi, cyanos, gråblek hudfärg
Bradykardi
Hypotension
Cirkulationskollaps

Livshotande överdosering kan uppträda såväl efter injektion som efter rökning men är betydligt vanligare efter injektioner. Andningsdepression är det allvarligaste symtomet vid överdosering som snabbt kan bli livshotande. Alerta patienter har vanligen ingen andningsdepression men vakenheten kan skifta snabbt.

Abstinensbesvär

Frysningar
Darrningar (finvågig tremor)
Svettning
Hjärtklappning
Skakningar
Obehagskänsla
Oro
Agitation
Aggressivitet
Instabilt temperament
Stökighet
Våldsamhet

Ibland beskrivs abstinensbesvären som influensaliknande. Dessa symtom kan uppträda så snabbt som 4-6 timmar efter senaste dosen.

Risker

Ett intravenöst missbruk av heroin karaktäriseras av stora risker för smittsamma sjukdomar (HIV, hepatit B och C) och akut överdosering. Missbruket är förknippat med betydande kriminalitet och asocialt liv. Det har rapporterats att 66 % av alla heroinister någon gång fått en livshotande överdosering, 34 % hade försökt begå självmord.

Vitt heroin (diacetylmorfin hydroklorid) har under de senaste tio åren blivit allt renare, det vill säga en allt ”bättre” produkt världen över. Detta talar för en mer kontrollerad och förfinad produktion. I Sverige är vitt heroin vanligast i Stockholmsregionen och Malmöregionen. Missbrukaren själv vet aldrig helt säkert vilken koncentration av heroin som injiceras vid användningen. Koncentration och dos kan variera påtagligt mellan olika beredningar av heroin, vilket är en förklaring till många överdoseringar och dödsfall.

En annan orsak till överdosering är sänkt tolerans. Sänkt tolerans utvecklas inom några få veckor efter avhållsamhet från heroin. Det psykiska suget efter drogen kan då vara fortsatt starkt, men den tolererade mängden betydligt mindre än tidigare. Många överdoseringar sker därför bland personer som nyligen släppts ut från en kriminalvårdsanstalt med påtvingad avhållsamhet.

Heroinmissbruk är en vanlig orsak till narkotikarelaterade dödsfall, uppskattningsvis mellan 100 och 200 fall inträffar årligen i Sverige (FHI). Av dessa beräknas 40-60 fall bero på akuta överdoseringar. Vid överdosering och missbruk av heroin är det vanligt med samtidig förekomst av andra potentiellt dödliga sjukdomar som hepatit C, akut leversvikt, pneumoni, akut fasciit, abscesser, hjärtsvikt, myokardit, DIC, ARDS etc. Nya studier antyder att den vanligaste dödsorsaken i denna grupp av missbrukare är trauma, oftast drogrelaterat trauma. Totalt sett har antalet narkotikarelaterade dödsfall minskat inom EU från ca 7700 år 2009 till 6500 år 2011.

Opioider är vanligaste orsaken till fatala överdoser

Metadon

Metadon är en renodlad opioid med lugnande, smärtstillande, ångestdämpande och sömngivande egenskaper. Metadon har sedan 60-talet använts för avgiftning av heroinmissbruk, men har genom sina egna opioidegenskaper en kraftig beroendepotential. Cirka 2500 patienter i Sverige med opioidberoende ingår i olika substitutionsprogram och medicinerar med antingen metadon eller Subutex. Metadon anses ha bättre effekt som substitutionsmedicin på tyngre och mer nergångna heroinmissbrukare jämfört med buprenorfin (Subutex). Effekten som eftersträvas med metadon är att blockera suget efter heroin samt att förebygga nytt intag av heroin. Metadonbehandling har gett fler patienter i arbete, som går tillbaks till studier, och fler som upprätthåller sociala strukturer inom familj- och samborelationer.

HOPPAS DET HÄR GAV NÅGOT????

NU SKA JAG FORTSÄTTA ATT BYGGA!!!

HA EN FIN ONSDAG!!

LEV I DAG, I MORGON VET DU INGET OM