I årtionden har den dömde mördaren Magnus terroriserat kvinnor – ofta under alkoholpåverkan.

Aftonbladets granskning visar hur mer än var tredje man som dödat en kvinna varit påverkad vid brottet.

– Alkoholen kan förstärka benägenheten till våld och hänsynslöst beteende, säger beroendeforskaren Fred Nyberg.

Magnus dömdes som 29-åring för att ha mördat sin ex-flickvän Emma. Han har dömts och polisanmälts för andra fall av våld mot kvinnor både före och efter mordet.

Och en sak har Magnus gemensamt med många andra män som dömts för våld mot kvinnor – han var påverkad när han dödade.

Dricker fortfarande

Genom vittnesmål och olika handlingar framkommer att Magnus ända sedan tonåren haft ett skadligt alkoholbruk – och att alkoholen ses som en av de största riskfaktorerna för att han ska begå våldsbrott. Det är också någonting som Magnus själv slagit fast i samtal enligt Kriminalvården.

Enligt vittnesmål Aftonbladet tagit del av dricker dock Magnus fortfarande.

Fred Nyberg, en av Sveriges främsta beroendeforskare och professor vid Uppsala universitet, säger att våld i nära relation och missbruk har ett starkt samband.

– Att fokusera på drogmissbruket hos en våldsbenägen individ är av stor betydelse. Därför måste samhället satsa mer på rehabiliteringen. Vi har för lite fokus på det i dag och det finns en rädsla att stigmatisera missbrukaren, säger han.

Aftonbladets mångåriga granskning Dödade kvinnor visar att åtminstone 38 procent av männen som dödat en partner mellan år 2000–2024 varit påverkade av alkohol och/eller narkotika vid tiden för dådet. Aftonbladets granskning visar också hur många av männen haft långvariga, dokumenterade missbruksproblem.

”Droger kan trigga”

Forskning visar att många våldsutövande män har en bakomliggande psykiatrisk diagnos, inte sällan i kombination med missbruk. Enligt handlingar har Magnus även en borderline-diagnos, en personlighetsstörning som kännetecknas bland annat av kraftiga humörsvängningar, rädsla för att bli övergiven och ett svart-vitt tänkande.

– Droger kan trigga fram ett aggressivt beteende men oftast handlar det om en samsjuklighet – alltså missbruk i kombination med psykisk ohälsa eller psykiatrisk diagnos, säger Fred Nyberg och tillägger:

– En nykterhet minskar alltså aggression, förbättrar beslutsfattande, ger bättre impulskontroll och minskar frekvens och intensitet av våldsyttringar. Att se till att en alkoholmissbrukande person kan hamna i nykterhet är därför viktigt, säger han.

Enligt Ellinor Hallebro, specialist och programutbildare på Kriminalvården, bör man alltid utreda om det finns ett alkohol- eller drogmissbruk i fall där det förekommer våld mot en partner. Statistik visar att bland de dömda som bedöms ha en medelhög eller hög risk att återfalla i partnervåld har 68 procent ett behov av insatser kring alkoholmissbruk.

– Men det går inte att “tvinga” någon att avhålla sig från alkohol eller droger. Kriminalvården samarbetar i första hand med sjukvården eller kommunerna för insatser kopplade till missbruk men kan också erbjuda egna insatser, säger hon.

Ellinor Hallebro säger att kopplingen mellan partnervåld och alkohol eller droger kan förklaras på flera sätt men att den alltid måste undersökas på individnivå för att ge rätt insatser.

– Det kan handla om påverkan på självkontrollen, strategier för att hantera svåra känslor och det kan användas som en ursäkt av klienten att våld utövats. “Om jag inte druckit hade det aldrig hänt….” Så kan det vara, eller också inte, säger hon.

Behöver förberedas

Fred Nyberg tycker att Kriminalvården behöver bli bättre på att rehabilitera de intagna med missbruksproblem, att klienterna behöver bli mer förberedda på livet utanför murarna.

– De behöver hjälp att hitta en meningsfull sysselsättning. Vi ser att de som lämnat missbruket gör det för att de har en sådan. Annars kommer de fortsätta ta droger eller fortsätta med kriminalitet för att få någon sorts belöning. Där finns det mycket att göra. Det är både för förövarens skull men också för den som är drabbad av honom.

Aftonbladet 2025-11-17