Jag står med en fot i mellanstadiet och med den andra nere i högstadiet.

En tanke som aldrig lämnar mig ifred är -Varför mår så fruktansvärt många unga så dåligt idag?

Med att må dåligt menar jag inte àtt de har en dålig dag…en bad hair day typ,inte heller menar jag hur de blir tacklade och mosade av hormoner och att deras kroppar växer hej vilt och att de den ena dagen kan ha skorna med st 41 men i princip vakna nästa dag och de är satans så försmå…det händer mycket i kroppen den här tiden,det ska gudarna veta.och vi behöver ha överseende med det och framförallt med dem.

Små tjejer som redan uttalar att de hatar sig själva.Att de är värdelösa.Fula.Feta.äckliga.

Jag brukar ta ett steg bort för att kunna se hela den lilla människan,och tro mig-jag lusläser varenda mm av den lilla människan där,och jag har aldrig någonsin hittat det där äckliga i någon av dem.Ingen ful heller.ingen värdelös.Jag ser dem.Så som de är.

Tillsamans konstaterar vi efter det att det inte är utseendet som är det där största äckliga problemet.

Det är känslan som lilla människan bär på.

Som samhällets och sociala mediers filter justeringar och alla krav,alla jävla krav från alla håll och kanter-det är där som kruxet ligger.

De är små,unga.

och tonåringar.

Samhället har lagt ribban så förbannat jävla högt åt dem.

-Du måste klara det här för att nå målen.

Skolans mål alltså.

kämpa kämpa kämpa.

kom igen,prestera.Mera och bättre.

Ännu mera.

ännu mera.

har du bara fått 500 likes idag?

va vilken sopa.

-du uppnår inte skolans mål och blir underkänd.

du klarar ju för fan ingenting.

Vem skulle inte känna sig värdelös?

misslyckad?

Alla vill ju lyckas.

Alla vill höra,bra jobbat,alla vill lyckas,oavsett om man är rödhårig,lång,kort,finnig,ful,tjock,smal,mullig,oavsett vad-så finns det en enda sak som dessa har gemensamt;

-de vill lyckas.

De går hem med underkänt betyg.

en del av dessa möts ändå med respekt.

-Du har gjort ditt bästa-det är jättebra ju.

men det finns lika många olika föräldrar/vuxna som det finns olika ungar såklart.

Någon kommer hem med underkänt och får en örfil.

Någon kommer hem med underkänt och får höra vilken skam för familjen.Vad ska alla tänka om oss nu…

men återigen…

de ungas mående.

För dem som inte förstår hur tufft det är i skolan bland annat(jag tar det som ett exempel nu)

till dem som inte fattat att ungarna börjar tidigare i skolan,faktiskt redan på dagis.

men där sysslar de med uppgifter som förrhåller sig till ålder och utveckling.

man blir inte underkänd om man inte kan äta med kniv  och gaffel.

man får ingen läxa på det.man får lite mera tid på sig att lära sig det bara.

och summan av kardemumman blir att -jag lyckades.

jag kan det där nu.

i skolan är det inte riktigt så.

I års 6 läser de redan högstadiets matte.

japps.det gör dom.

deras hjärnor är för det första inte ens utvecklade för det,men det blundar man för och manar på ändå.

lär dig förhelvete,annar blir du ingenting.

Jag tror tyvärr att mycket av det dåliga måendet kommer ur de alltför höga kraven från skolan.

och från samhället.

och från sociala medier

och hemmifrån.

jag nämner att jag själv tillhör den senaste redens typ av förälder.Jag understryker att jag inte är stolt över det.

Men jag har slutat att skämmas för det.

Jag har alltid älskat mina barn men när de har behövt mig som bäst,så fanns jag inte riktigt där.

anledningarna till det är många,…

att inte vara en närvarande förälder sätter ett barn i en fruktansvärd utsatthet.

Att komma till skolan med en icke närvarande förälder i bagaget och där kunna kliva över sin egen kapacitet och prestera,mera mera ännu mycket mera och framförallt bättre-

det kan bara sluta på ett sätt och det är långtifrån positivt,glädjande eller lätt.

Det kan braka lös ett rent helvete.

Skolan brukar vara snabb att flika in att;

här finns gott om trygga vuxna.Du kan lita på oss.

Vi hjälper dig.

Lärarna själva är de enda som tror på de där orden.

Om det nu var så gott om trygga vuxna där,varför förekommer så mycket mobbning i så fall?

Varför är då mer än hälften av alla barn/ungdomar utstötta?

deppiga?

fula äckliga och värdelösa?

Varför finns det gänggrupperingar redan i års 4 som skolans trygga vuxna inte ens kan hantera?

Varför tillåter skolan att det körs olagligt på tex elkickar,?de vet att en ung kille har en modell som går att köra i nästan 70km.Den kör han hemmifrån varje dag utan hjälm.

hans föräldrar har t.o.m köpt den åt honom.

och ja,han går i års 5 nu)

Inte årsk 5 på högskolans lärarutbildning,utan klass fem i mellanstadiet.

Skolan vet det.

Men de kan inget göra.

De kan inte förbjuda killens fäöräldrar från att vara idioter.

Men de borde vä för fan kunna stå upp för vad skolan i sig står för.

Det är livsfarligt.Olagligt.

och till och från skolan är det ju skolans försäkring som gäller.

och försäkringar brukar se allvarligt på om olagligheter finns med…

(detta hade skolan inte tänkt på ens.))

Om jag skickar mina barn i bil till skolan,grabben i 7an får köra.

då skulle det bli ett jävla liv.

jag skulle nog inte se röken av mina ungar igen.

men skolan är så klena som accepterar olagligheter.

De är långt ifrån trygga vuxna.

De är oftast lärare och pedagoger som vill göra skillnad,men kan inte.

jag vill ju tro att det är så,för annars är det alltså så att de faktiskt skiter fullkomligt i ungarna,de blundar ju för mobbning som kan hålla på från låg/mellan stadiet och följa hela skolåldern till slutet i högstadiet.)

de får inte lägga sig i.

det upplevs som kränkande utav dem.

öh,jaha?

så då håller de käften istället???

jamen det var ju en fin trygg vuxen att förlita sig till…

jag avslutar  skrivandet om skolvärden och tryggheten där med en händelse som drabbade några killar i mellanstadiet.

De blev plötsligt offer för ett stort gäng,över tio st högstadieelever utsatte dessa pojkar för slag,sparkar,örfilar,kläder och skor som doppades ner i toaletten och de tvingades sitta i varsitt hörn och äta snö-som hundar skrek de ääldre killarna.

När jag fick höra detta funderade jag i allhast om jag skulle ta med mig slakt masken.

stå på rad som julegrisar och skämms föralltid.bye bye.

Ja,i mitt huvud avrättade jag nog hela stora styrkan av högstadieeleverna som utsatte småkillarna.

skrik som en gris kanske var det sista de tvuingades att få göra.

men naturligtvis gjorde jag ingenting utav det där,.

jag använder inte våld.

är inte ens våldsamm(mer än i en skärrad automatisk tanke…)

och jag skulle inte kunna skada något barn,ungdom eller högstadieelev.

Jag förstår att det här gänget har det tufft.

jag kan slå vad om att ingen av dem uppfyller skolans mål.

några av dem ingår redan i det gänget som bildades i klass 4.De har växt till sig istället för att ha blivit stoppade och isärsmulade.)

de är unga på glid.

trots att de befinner sig i en fantastisk skola med så väldigt många anpassningar,och ännu flera trygga vuxna?

när det hände så fanns det ingen trygg vuxen i närheten.

inte nere vid gympan.Matsalen eller skolgården.

skolsköterskan?inte på plats.

rektor?nope.

pedegoger?hjälplärare?elevassistenter?

nope.

inte någonstans fanns det hjälp eller stöd.

Förrens mycket långt senare,då en lärare i klassrummet får två killar instormande som gråter och är livrädda.

Då fanns hon där.

Jag vill tillägga att om det fortfarande finns de som tror att skolan är en säker plats som det dessutom kryllar av trygga vuxna på så för faaaan.Åk dit.Var med i skolan.

Fråga runt.

Var lite detektiv.

hur ser det ut på skolan egentligen?

är det trygghet?

strävar de efter att alla ungar ska lyckas?

har de tid att bry sig?

de är pigga på att dela ut hjälpmedel som stora öronskydd och att kasta upp en vikvägg att gömma nåhon bakom.

Bra,finns det något mer vi kan utmärka den här ungen med,så att den känner sig ännnnu mera annorlunda ?

en megafon att tala i kanske?

Hursomhelst.

Jag är klar med att hänga ut skolan idag.

jag är tämligen säker på att jag kommer att återkomma.

(det är 18 års åldergräns på ciggaretter.

Och såvitt jag vet så är man inte 18 år när man går i högstadiet.

Så vem är rökrutorna till för?

är det till för de trygga vuxna,skolans personal?

nej såklart inte.

Det är till ungdomarna som röker olagligt.

bättre att ha dem på ett ställe,och mindre fimpar för vaktis att plocka upp?

återigen,trygga vuxna säjer okej till olagligheter och när de fattar att de tappat all jävla pundus i skolan,inför eleverna,och blir behandlade som dirt,då kliar de sig i huvudet och undrar varför ungarna idag är respektlösa…

DÄRFÖR ATT DE FÅR är mitt enkla svar.

dela ut regler är bra.

men att stå för dem,och visa att man gör skäl för att få kallas trygg vuxen-det är förbannat mycket svårare.

Vad blir nästa steg?

ett litet röktält för de som röker braja?

eller ett öppet sprututbytar program i skolan?

(ni som använder nål när ni knarkar kan gå upp på kullen-där finns allt ni behöver.)

fast kom ihåg DROGER ÄR OLAGLIGA!

gahhhhhhh.

ett barn som skär sig-är fan i mig inte ute efter uppmärksamhet.

Däremot så har den sökt uppmärksamhet länge.

för länge.

så länge att det ibland inte finns något mer att göra eller inget mer sätt att få någon,att fatta vad som pågår inuti den personen.

att skära sig själv,…

att flytta på ångest.

att ge mörka tankar ett sorts okej,okej-jag är värdelös,äcklig och det är rätt åt mig.Jag fattar att alla skiter i mig.”

hur hanterar skolvärlden sånt när det kommer upp till ytan?

förutom att anmäla till soc.

och varför glömmer de alltid att anmäla sig själva när de håller på?

ingen ha gjort det hittills.

fast de vetat länge.Sett svart på vitt.anat.misstänkt.men aldrig någonsin sträckt ut en trygg vuxen hand…blä vad uselt och ynkligt.

hur ragerar du som förälder ifall ditt barn uppvisar skadebeteende?

hur agerar du?

hur bemöter du?

vet du att det du gör i den stunden,kan vara det absolut viktigaste du står inför.

gör mig en tjänst.

Våga stå kvar.

Våga fråga.

våga framförallt att lyssna.

Våga höra vad ditt barn bär på.

du själv kan vara en bidragande orsak-våga lyssna ändå.

våga vara där för ditt barn.

lova det.