Vaknar till solen knackar på mitt fönster, det är ändå att jag väntar på lite blöta, tror nog, att många som har pollen allergi, har det tufft just nu, så lite regn, som binder fröerna, är nog väntat!!!!
Att vara öppen med mina sjukdomar, sticker kanske i ögonen på många, men för många tror jag, att personer får bevis på, jag är inte ensam!!!
Sedan hjälper det mig att skriva, det gör ju att jag tömmer mig, med andra ord gör mig stark.
Men nackdelen är ju, att det tar hårt många gånger, att vara öppen, med att lägga mig på ett silverfat.
Sambon är inte så imponerad av mitt skrivande, du kan inte ha så mycket att skriva om.
Kanske, tar många där ute min skrift, som ett tecken på självömkan, det kan erkännas, några gånger är det, nog så, konstigt skulle det vara annars, eller hur?
Att inte kunna ta den där kalla, skummade ölen, när jag arbetat på tomten, är ett jävla livstidsstraff.
Men jag vet ju, det blir inte bara den där, skummade ölen.
Den skulle förstöra allt jag byggt upp, en enda jävla god öl, kan det vara sant???
För mig är det sant, för dig vet ju inte jag,
Men ett tips från mig är, testa absolut inte, om du inte tror mig, tro då, på alla som testat, hur det gått rakt åt helvete, hur många personer med egna företag, testat, och tappat sitt företag, med massor av personer som blivit utan arbete och inkomst.
Jag kommer alltid, att älska min bästa vän, alkoholen!!!!
Vad den gjorde mig, kommer jag aldrig att förlåta, men jag älskar mister alkoholen ändå, är inte det sjukt??
Alkoholen för mig, är nog som en kvinna, som blir slagen av sin man, hur fan tänker jag här då????
Kvinnor som blir slagna, säger att det är nog mitt fel, att han slår!!
Jag säger, det var mitt fel, att det gick åt helvete, om jag hade slutat i tid, om jag inte tagit allt med ett skratt, inte tagit den där, bara en till, så hade det inte blivit så här, eller?
Klart som fan, är jag stolt över, min nykterhet, hur jag arbetar med mitt sug och ångest.
Den här veckan som kommer nu, är för mig en apterad handgranat!!!!!
Det är större än min riktiga födelsedag, den här dagen är så mycket mer!!
Young unhappy injured woman with a bandage on her hand hides her face. Depressed female scared and stressed suffering from depression and anxiety. Shelter for victims of violence.
Att vara sjuk som både ung som gammal, är ett rent helvete!!
Många unga far illa, i vårat samhälle.
Det beror på stress och press, man ska se ut på ett sett som andra ska gilla, som tex kläder som följer modet, deg på kortet.
Men också att slåss mot betygen, kanske har man svårt för sig i plugget, halkar efter, föräldrar som tycker, du måste göra ditt bästa!
Som ton åring snurrar det jävligt i skallen ändå, man är vuxen ena stunden, den andra är man barnet i familjen, hur gör man som förälder, hur gör man som tonåring?
I ett samhälle, där man drar ner på allt, finns hjälpen inte så nära, det räcker inte med att säga, det går över, för det är ju just nu, hjälpen från vuxen världen ska finnas där.
Varför svälter sig ungdomar?
Varför skär sig ungdomar?
Varför försöker unga ta sitt liv?
Varför börjar unga använda droger?
Alla är överens om en sak, dom unga är våran framtid, varför sviker vi dom då???
Barn går inte i repris!!!!!
I många fall, öser föräldrarna saker över barnen, som är både dyrt, och som bara blir liggandes i garaget!!!!
När det har varit fullt tillräckligt med en kram och stöd.
Att sitta i soffan och lyssna, hjälpa till att lösa detaljer, är gratis, men så viktigt!!
Men allt för ofta, lever barnen i någon form av trauma, kanske är det bråk hemma, föräldrar som dricker för mycket, blir stökigt!!
Föräldrar som knarkar, blir livet till ett kaos!!!
Tänker vi vuxna i dom banorna, är det därför barnet har svårt med sitt focus, i klassrummet??
Är det på grund av problemen i hemmet, som barnet skär sig, vad gör samhället?
Hur tänker du som vuxen, om i kompis till ditt barn, har hel tänkande kläder mitt i sommaren, eller inte tar av sig ytterkläderna inne???
Tror vi bara att, ungarna ljuger om sitt mående, bara för att slippa plugget?
Är det så, det finns inte personal, som är utbildade, för att bemöta riktiga trauman i plugget??
Men det kan vara ren jävla mobbing, som ger trauman, vad gör dom vuxna i plugget, för att få slut på kränkningen??
Har vi vuxna svårt att tyda signalerna???
Eller blundar vi, någon annan får ta tag i det där??
Woman Hold Hands in Belly Ribs. Isolated Background. Girl Show Skinny Waist. Anorexia Concept. Abnormal Weight Loss. Unhealthy Nutrition and Diets. Wrong Diet. Unhealthy Woman. Lose Weight.White girl with badly scarred upper arm from self mutilating through cutting.
Det här är inget självömkan, eller hur jävla duktig jag är, utan försöker förstå, hur jag klarade av, skitsnacket från handläggaren.
Allt började när jag var som sämst, när funderingarna bara snurrade i skallen, det är fyra dagar i hemmet, ångesten håller på att ta mitt liv, då ringer min handläggare på Försäkringskassan, jag ska se till att du kommer tillbaka, in i arbetslivet.
Vi har en trestegsraket, som gör att du ska fullfölja allt vi ger dig, så är sista dagen hos oss, i slutet av oktober.
Det som slår mig nu, det fanns ingen förståelse, utan jag var en av dom i samhället, som skulle skov mig, på skattepengar.
Jag skulle ha papper på allt, mina besök hos mina läkare, även mina besök på psyk.
Fast jag gjorde allt och mycket mer, så drog handläggaren till skruvarna runt mig, mer och mer, fast jag tog tag i min alkoholism, arbetade med min ångest problematik, så var det inte bra, det gick för sakta, Karlskoga hade vid den här tidpunkten, för många procent, på samma lista, som mig, så jag skulle vara tvungen att möta Försäkringskassans egen läkare, för en bedömning.
Jag hade gjort precis vad min handläggare sagt till mig att göra, ändå var hon inte nöjd.
I det här läget känner jag mig långt ifrån ett arbetsliv, men också en tanke på mina arbetskamrater på bryggan.
Så det fanns bara en sak att göra, öga mot öga med min handläggare, det är faktiskt mitt liv, hon ska fan inte dra ner mig i skiten igen, med sitt jävla procent snack.
Vi träffades, det blev en massa hårda ord, hon hotade att utförsäkra mig, mitt svar var, det är helt okej för mig, det är mitt sketna liv, där ska fan inte du gå in och gröpa i!!!!!
Jag förstår samtidigt, det här kommer bli tuffa konsekvenser för mig, jag är långt ifrån återställd, min kropp funkar inte.
Min läkare säger bara, det är uteslutet för dig att arbeta just nu, det kan kosta dig ditt liv!!
Min terapeut, säger i ett samtal med mig, du kommer aldrig att kunna gå tillbaka till ditt arbete igen, i alla fall inget arbete med stress och press.
Jag får ihop en samling till ett möte, där min chef, min terapeut, min läkare, min handläggare, och så jag själv.
Där jag fick prata om mitt mående, mina framsteg, mitt arbete med min nykterhet, mitt arbete att leva i just nu, ha ett liv utan press och stress.
Min läkare och terapeut la fram, Jan måste ses för vad han är, han har försökt ta sitt liv, han har levt i stress och press, han är totalt energilös, han kommer inte att komma tillbaka till ett arbetsliv igen.
Medhåll från min dåvarande chef, som också höll med om, hur läget var för mig.
Men min handläggare gav sig inte där, då ger jag Jan en tid, hos våran egen läkare, som får ge sin egen bedömning.
Här räddar min läkare och terapeut mig, du ska bara ha klart för dig, du rör inte Jan!
Jag tackar för vad dom här tre gjorde för mig, ett fantastiskt stöd, stort tack!!!
Hur många är det inte som får hålla på, att försvara sig, hur sjuk man än är.
Direkt efter mötet, bara någon timma efter träffen, så ringer telefonen, hej jag heter ……, och är din ny handläggare, vi lägger in dig i rullarna igen, om du får några problem, så hör du av dig!!!
Min tanke vara bara, är det dolda kameran????
Helt plötsligt, släpptes en hel del tyngd från mina axlar, jag höll fan på att släppa en tår, av ren jävla glädje!!
Men hur många drivs in i ett fördärv, av handläggare som sitter med sin jävla manual, eller vet bättre än riktiga läkare????
Har likadant problem, som i går, kommer fan inte upp ur sängen, det går bara inte, surt!!
Med tre hundar i sängen, tätt intill mig, förstår jag, dom känner något, som dom vill hjälpa mig mot, men vad??
Det känns som en dödsbädd, där dom närmaste tar ett sista farväl.
Det här har tror jag i alla fall, med min andra sjukdom, psykisk ohälsa!!
Hela min kropp, känns som runt Julen 2014, sega steg, sliten, svårt med att gå nerför, tankarna är av den svarta färgen, förstår fan inte varför, och just nu?
Svetten bara forsar över mig, precis som det gjorde slutet av 2014, och framåt 2015!!
Vänner säger till mig, du måste få hjälp nu!!!!!
Men vart ska jag vända mig???
Den frågan finns hela tiden, jag har sökt, klart det var tio år sedan, men den tiden inom vården, vill jag fan inte uppleva igen.
Den sista mannen i vit rock, drog min medicin, för att i Sverige kan man inte må dåligt!!!!
Om jag mot alla odds, skulle må dåligt, ut och gå, långa promenader, det gäller att spräcka vallen av slöhet.
Så med andra ord, vi som mår så här, är bara slöa, kan det vara så????
Jag kan ju använda mig av mina tusen masker, men känslan i kroppen och knoppen försvinner ju inte, den finns ju där, risken är ju att skiten växer och frodas.
Men eftersom det inte syns, om jag inte sitter och är ledsen förstås, eller om jag har skurit mig över armar och ben, eller svalt en massa tabletter, eller försökt att hänga mig!!!
Då kan man ju ha tur, att kanske få en mänsklig läkare, som förstår, det här är nog ett problem!!!!
Men det är absolut inte säkert, för jag har det negativa facit.
Jag såg inte sjuk ut, jag var lugn, så läggas in på akut psyk på USÖ, fanns inte på kartan.
Självmordsbenägen, det kan man ju inte säga, efter en gång?? ELLER?
Jag förstår personerna, som i dag inte finns kvar ovan jord, utan ligger under en gravsten, som inte fick den hjälp, som hade behövts, för ett drägligt liv.
Men när det finns läkare, som inte vet ett skit om den här osynliga sjukdomen, då kommer flera personer ta sitt liv!!!
Hur många är det, som söker hjälp, men blir hemskickade, för att personerna bedöms som lögnare?
Personer som går från den hjälp, man har rätt till, så går man raka spåret hem, och tar sitt liv!!!
Det här är den bistra sanningen, av sjukdomen som inte syns!!!!
Kroppen vill bara sova, den är trött så trött, känslan är att samspelet mellan kroppen och knoppen funkar inte.
Är otrolig svårt att förklara, den som inte har problem, går det fan inte att få att förstå, är inga konstigheter med den detaljen.
Jag får ju höra dagligen, du går för lite, du äter för mycket, du kommer att dö i förtid.
Finns ju naturligtvis personer, som jag var för cirka 12 år sedan, när jag gick fram och tillbaka till arbetet, ute med min tax, flera rundor per dag, stod på tennisbanan sex dagar i veckan, men det var inte riktigt bra då heller.
Men det är just nu, som jag får smaka på konsekvenser, från den här tiden.
Är det värt att må dåligt, om jag var en duktig idiot???
Jag har tagit toa besöket, sedan blir det en längre promenad, hur långt det blir, beror på min kropp, börjar den krampa, då får jag bara försöka ta mig hem, så är det just nu.
Inte ens jag förstår, hur fan kan jag vara soppatorsk nu, efter tio långa år???
Faktiskt går det upp en tanke, hur sliten, hur sjuk jag var, för tio år sedan.
När jag får reda på, jag kanske aldrig kommer i form, kanske måste jag resten av min tid på jorden, göra det som jag gör idag, känna efter hur jag mår!!!!!
Det är ett grymt straff, som är konsekvenser från ett idiotiskt jävla liv.
Men det är just sådana här konsekvenser, som inte ens, den mest belästa läkaren tror på!!!
Men en terapeut, kan göra bedömningen, vid första mötet!!!!!
Hur är det bara möjligt???
Jag fick ett svar från en läkare, ” jaha, du vill sitta i din grotta hela dagarna, och inte göra något!!!!!” hmmm typiskt överbetald IDIOT!!
Okej! nu är det mat som gäller!!!
Det blir panerad sej, potatis med brynt smör, eller kall sås!!
Välkommen till en ny vecka, hoppas ni har haft, en lugn och fin helg bakom er.
För mig är det en otrolig glädje, att se familjer som haft ett rent helvete, med alla sorts droger, all sorts motstånd från samhället, samlas runt ett bord med kaffe och bakverk.
Att leva mot alla odds, med all skit, som dom har levt i, med konsekvenser som dom själva har fixat, men där också samhället har med brist fällande kompetens, eller är det bara en ovilja, att hjälpa???
Men att sitta vid det här bordet, får mig att tänka på, barn ska aldrig få må dåligt, finns det barn med i bilden, så ka man ju se till, att barnen ska få all hjälp, så uppväxten blir bra, eller??
Men jag har sjuka minnesbilder, av vad som hänt, dom senaste fem åren, det gör mig både ledsen och förbannad.
Vi lever i ett sjukt samhälle, jag har ju under tiden jag känt familjen, fått klart för mig, det finns inget skyddsnät.
Jag förstår om samhället slår stop, om personer inte vill in i vårat samhälle, det är helt rätt, det står jag för!!!!
Men om en familj vill in i samhället, vill att barnen ska få den uppväxten, som ” vanliga” Svenssons har, ska då inte samhället vara med och stötta??
Så har det inte varit i den här familjens nyktra liv, jag kan påstå!!!!!!
Att dom är nyktra i dag, kan inte samhället säga ” vi gjorde rätt för den här familjen”!!!!
Man har gjort gruvliga övertramp, som en ” en vanlig familj” hade stämt skiten ur samhället!!!!
Jag försvarar inte, vad familjen har hållit på med, i kanske trettio år, absolut inte!!
Ett skit liv, får konsekvenser, och det är så som det ska vara!!!!!!
Men hur är det då, när man vill in i samhället, göra rätt för sig, sker det över en natt, eller???
Jag har ju försökt att lufta, vad den här familjen varit med om, där ord inte står mot ord, här hör man vad handläggare och poliser säger, men ingen har vågat nappat än, den som lever får se, vart ljudfilerna hamnar!!!!!
Men att sitta och se, hur familjen lever idag, värmer i alla fall, mitt hjärta!!
Att se barnen, skratta, och se deras blickar vara ljusa, inte mörka av hat och ilska, är fantastiskt.
Om fem dagar, är den här en hel familj igen, jag håller tummarna, det kan behövas!!
Men har familjen klarat den riktiga skiten, så är det väl fan, om familjen inte ska, klara av ren lycka!!!!!!!!
