Bakismage. Ångest. Hjärtsvikt. Magcancer.

Här berättar fyra specialistläkare om vilka alkoholskador de hittar hos sina patienter.

– Vissa är mer benägna att få alkoholrelaterade skador än andra, säger Oscar Braun, överläkare på Hjärtmottagningen på Skånes universitetssjukhus.

I vårt land är vi förtjusta i alkohol. Enligt siffror från Systembolaget motsvarar den genomsnittlige svenskens intag av alkohol 8,64 liter ren sprit under ett år.

Men hur påverkas egentligen kroppen av mängderna som vi bälgar i oss? Vilka är de vanligaste alkoholskadorna? Och finns det några särskilda varningstecken på för hög konsumtion?

Aftonbladet ringde upp fyra läkare specialiserade på olika områden för att söka svar.

Oscar Braun är överläkare och enhetsansvarig läkare på Hjärtmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund.Foto: Monne Ljungberg, Skånes Universitetssjukhus

Oscar Braun är överläkare och enhetsansvarig läkare på Hjärtmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Han berättar att det finns forskning på hur hjärtat påverkas av att dricka alkohol. En studie som publicerades nyligen följde människor som drack under en kväll. På studiedeltagarna kopplades hjärtmonitor med EKG-registrering.

– I den studien drack de ganska mycket. En promille eller så. Man kunde se att de fick mer rytmrubbningar. Från andra studier vet man också att blodtrycket påverkas. Det är alltså så att även på icke-alkoholister, friska personer som tar sig en bläcka, så ser man alkoholrelaterade effekter på hjärtat när de dricker. Det är inte så att de får hjärtskador men hjärtat påverkas under och efter alkoholintaget, säger Oscar Braun.

I studier har man sett att även dagen efter en fylla har människor förhöjd puls.

Kan det vara farligt att ha hög puls när man är bakis?

– Nej, det är inte farligt någon enstaka gång. Men har man en benägenhet för förmaksflimmer kan det lättare triggas dagen efter att man druckit. En gång är det inte farligt. Men om det sker gång, på gång, på gång, sliter det på hjärta och kärl.

Men kan bakfylla vara ett livshotande tillstånd?

– Nej … Jag vet inte. Jag tror inte det. Jag känner inte till någon som har dött av en bakfylla. Själva fyllan är värre. Man kan dö om man kräks och inte kan andas. Det kan vara livsfarligt, men då inte för att hjärtat påverkas negativt utan på grund av andningssvikt eller att man får i sig kräk.

Till avdelningen där Oscar Braun jobbar på Skånes universitetssjukhus är patienter med alkoholskador inte i majoritet, men de finns. Till exempel kan vissa ha alkoholrelaterad hjärtsvikt, till följd av många års alkoholmissbruk.

Men vanligare är mer subtila och mindre dramatiska skador.

– Alkoholbruk eller alkoholmissbruk kan leda till högt blodtryck. Det är vanligare än alkoholrelaterad hjärtsvikt. Högt blodtryck kan skada kärlen och ger ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. Det finns alltså indirekta skador av alkohol via högt blodtryck.

Hur mycket måste man dricka för att påverkas på ett sätt så att man kommer till din avdelning?

– Svårt att svara på. De som får en renodlad alkoholrelaterad hjärtskada dricker mycket. Dagligen under lång tid. Exakt mängd är svårt att definiera. Men bara för att det är dagligt drickande behöver det ju inte handla om snubbarna på bänken utanför Systembolaget. Vissa är mer benägna att få alkoholrelaterade skador än andra, säger Oscar Braun.

Det sägs att alkohol kan vara bra för blodcirkulationen. Stämmer det?

– Tidigare har man trott det. Att lite alkohol, något glas vin om dagen, är bra för kärlen. Men det går man ifrån allt mer. Alkohol har nog inte någon skyddande effekt på kärlen egentligen. Att man ska dricka ett glas vin om dagen är inget som vi rekommenderar.

Lina Vigren är gastroenterolog och hepatolog – alltså läkare inriktad på mage, tarm och lever. Hon är medicinskt ansvarig på Capio gastro center Skåne.

Hon förklarar att alkohol är toxiskt för mag-tarmkanalen. När man har en blöt utekväll störs många magfunktioner.

– Alkoholen ger en ökad syraproduktion i magsäcken. De som har bekymmer med övre magmunnen eller tendens till att få reflux kommer få mer besvär, särskilt om de dricker sent på kvällen. Då hinner inte mat passera och det blir värre. Har man IBS så förvärras den också ofta av alkohol, säger Lina Vigren.

Vidare förklarar hon att mag-tarmkanalen har ett skyddande slemlager som störs av alkoholen. Tarmluddet i tunntarmen påverkas också negativt vilket gör att man tar upp näring sämre.

– Dagen efter kan man vara lite dålig i magen, känna illamående och halsbränna. Man kan få buksmärtor och diarré.

Finns det något sätt att förebygga en dålig mage dagen efter att man druckit?

– Absolut. Det är en fördel om man inte dricker så sent på kvällen. Det är bra att inta mat samtidigt som man dricker. Gärna något fett. Det sämsta du kan göra är att dricka på fastande mage, det kan förstärka symtomen dagen efter. Att dricka snabbt och starkt är jobbigare för mag-tarmkanalen. Dagen efter ska man inte äta så fet mat, säger Lina Vigren.

Hon menar att de allra flesta som inte festar regelbundet har en mag-tarmkanal som klarar av –och snabbt läker – tillståndet dagen efter.

– Man kan också se att en vit vecka i månaden eller en vit månad per år reparerar mycket. Kroppen är snäll, ända tills det går för långt. Då går det inte att reparera och då finns risk att man på grund av skadan aldrig mer kan dricka alkohol, säger Lina Vigren.

I sitt jobb stöter hon på en hel del patienter som har skador till följd av alkohol. De vanligaste är leverpåverkan, halsbränna, magkatarr och diarré. Exempel på allvarligare tillstånd är olika typer av cancer i magen eller svåra skador på levern.

Men hur mycket man kan dricka innan allvarliga skador dyker upp är individuellt. Det varierar exempelvis beroende på genetiska anlag, kroppslig storlek och kön.

– Man kan inte säga att om man dricker si eller så mycket och ofta så får man de här skadorna. Socialstyrelsen har ju gjort riktlinjer, men för den enskilda individen stämmer detta ibland inte.

På vilket sätt stämmer inte Socialstyrelsens riktlinjer?

– Vissa kan dricka mer än vad som står i riktlinjerna och andra mindre. Socialstyrelsens riktlinjer är framtagna på gruppnivå och där stämmer de ganska väl. Men de stämmer inte för den enskilde, så man bör vara uppmärksam på sina alkoholvanor, säger Lina Vigren.

Anna Svensson är distriktsläkare, alltså specialist inom allmänmedicin, på Tierps vårdcentral.

I sitt jobb stöter hon på en del patienter med alkoholrelaterade skador. Där i bland leverskador och alkoholdemens. Men vanligare är att alkoholkonsumtionen är en bidragande orsak till högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

– Den allra vanligaste alkoholskadan som jag stöter på är när alkoholen påverkar den psykiska hälsan och leder till depression, ångest eller alkoholberoendesyndrom. Och i sådana fall kan funktionen i livet i form av upprätthållande av arbete, sund livsstil och relationer begränsas av alkoholintaget.

Hon pekar på att vissa fall är det direkt uppenbart att en patient dricker för mycket. Men oftast behöver hon ställa frågor och gräva lite.

– När det gäller alkoholrelaterade skador finns det ett stort mörkertal tror jag. Det kan vara svårt att få fram att någon dricker för mycket, eftersom en patient kanske inte vill prata om det. Det är tabubelagt. Det kan vara så att jag som läkare behöver fråga många gånger innan det kommer fram. Alkohol påverkar en människas nära relationer, men också kommunikationen med vården. Det är sorgligt, säger Anna Svensson.

Hur mycket måste man dricka innan man hamnar hos en distriktsläkare med alkoholskador?

– Vi har ett skattningsformlär för att få fram hur mycket någon dricker. Man behöver lära sig hur man ska fråga om alkohol. Man måste vara specifik. Då utgår man från socialstyrelsens riktlinjer. Överkonsumtion av alkohol påverkar hälsan negativt.

Hur kan man förebygga alkoholskador tänker du?

– Det blir politiskt på något sätt. Skolan är superviktig.

På vilket sätt då?

– Genom att prata om levnadsvanor på olika sätt. När de kommer till mig är ju skadan redan skedd. Jag tänker att det är viktigt förebygga genom att prata med ungdomar. Fråga om deras alkoholvanor, fråga hur de tänker, hur de blir när de tappar kontrollen och så vidare. I min roll som läkare handlar det mycket om att bemöta patienter med respekt och att ta patienten på allvar. Visa att jag vill hjälpa, säger Anna Svensson.

Har vården ett socioekonomiskt perspektiv när det handlar om alkoholskador?

– Ja det pratar vi om på våra läkarmöten ofta. Hur vi ska hjälpa och nå dem som behöver oss mest. Vi försöker göra ett bra jobb. Vi tänker på socioekonomiskt utsatta och försöker anpassa vården utifrån om någon behöver fångas upp. Men vi är också frustrerade över olika politiska beslut som leder till att vi inte kan prioritera på det sätt vi vill, säger Anna Svensson.

Tobias Cronberg är neurolog och verksamhetschef på avdelningen för neurologi, rehabiliteringsmedicin, minnesjukdomar och geriatrik på Skånes universitetssjukhus.

Han pekar på att alkohol är en giftig substans som leder till skadliga effekter på nervsystemet.

– Om man dricker mycket alkohol under en period och sedan plötsligt slutar så kan man få abstinenstillstånd. Då kan man få krampanfall som kan se ut som ett epileptiskt anfall. Det är vanligt att människor kommer till akuten med sådana krampanfall och då visar det sig att det har med alkohol att göra, säger Tobias Cronberg.

Är krampanfall alltså den vanligaste neurologiska alkoholskadan som du stött på?

– Det beror lite på hur man tänker … En kardiovaskulär sjukdom är högt blodtryck, som kan man få av att dricka mycket alkohol. Det kan i sin tur leda till åderförkalkning, sedan stroke eller hjärtinfarkt. Men hur vanligt det är att våra patienter får stroke till följd av alkoholintaget är svårt att leda i bevis.

Tobias Cronberg tar upp att en annan vanlig akoholskada på nervsystemet är polyneuropati. Det är ett vanligt tillstånd bland äldre människor som främst tar sig i uttryck genom nedsatt känsel samt domningar i händer och fötter. Polyneuropati kan orsakas av alkohol, men även av andra livsstilsfaktorer.

Ytterligare en nervrelaterad alkoholskada som förekommer är ataxi. Någonting som innebär att man får svårt att koordinera sina rörelser. Exempelvis kan man kan bli skakig i armar och ben samt snubblig och fumlig.

– Det kan bero på skador i lillhjärnan. Skador i lillhjärnan är ofta alkoholorsakade. Då handlar det ofta om kroniskt drickande under många år.

Tobias Cronberg menar att alkohol kan vara livshotande ur ett neurologiskt perspektiv på flera sätt.

Vid krampanfall till följd av alkoholabstinens kan man falla och slå i huvudet på ett sätt som leder till döden. Det finns också ett tillstånd som heter Wernickes encefalopati, vilket man kan drabbas av om man dricker mycket alkohol under lång tid.

– Wernickes encefalopati är relativt sällsynt men mycket allvarligt. Man får det tillsammans med undernäring, vitaminbrist och ett högt alkoholintag. Då blir man förvirrad och får svårt med koordinationen. Att inte behandlas i det tillståndet kan vara livshotande eller ge bestående men i form av demensliknande besvär.

Från Aftonbladet 20251012