Leva efter rutiner, är så otroligt viktigt, för både mig och vargen, ger den trygghet, som både är livsviktig för mig, men också för vargen.

Många tar det här med rutiner för någon form av autism, bara för att jag och massor av personer, måste/vill ha en säkerhet och trygghet, göra sådant som hjälper, gör det som är viktigt för mig, gör allt i rätt ordning, följer det som ger mig styrka, men också en tro på mitt arbete med mig själv.

Startar med att vargen ska klias på mage, vi lägger upp dagen tillsammans, läser dagens text, jag ber min bön ( sinnes ro bönen ), sedan är det toa besök för oss, mat till vargen, nymald java till mig, skriva av mig lite.

Det här passar mig som handen i handsken, men kanske inte passar dig, då får du söka vidare!!

Jag har levt med tusen bollar i luften samtidigt i många långa år, det är konsekvenser av det livet, som jag måste tygla, för att inte hamna i ekorre hjulet igen.

För mig med ett negativt facit, så känner jag ju skillnaden i mig, när jag gör mina detaljer på morgonen.

Det som får saftblandaren att snurra, släppa ut en illröd varnings färg i min hjärna, är om jag lovar något, som det inte finns tid till, då är jag på väg in i farligt område igen!!

Många vill inte låsa sig, med rutiner på morgonen, kanske vill man ligga kvar i sängen, så länge som möjligt, det är upp till dig, kanske är det din väg in i ett lugnt liv/dag.

Många gånger har man rutiner, utan att tänka på, att det är rutiner!!

Ta upp mobilen det första man gör.

Ett glas whisky för att komma i gång.

Ut och jaga kranen för att få dagens första dos.

Morgon promenad innan arbetet.

Jogging runda innan arbetet.

Så många gånger har vi rutiner, fast vi inte tänker på, att det finns i oss.

Nu är ju en del rutiner totalt åt helvete, medans en del är otroligt bra.

Väljer man rätt, så kan det bli fantastiskt bra.

Att tappa rutinerna helt plötsligt, kan ju bero på, att något ligger och stör, hur går man då till väga?

Det behöver ju inte vara så svårt!!

Men är det sådana här detaljer som leder till återfall??

När jag mår dåligt psykiskt, när allt liknar skit, det som behövs är en patron och en pistol, så måste jag tvinga mig, att ta tag i rutinerna ( här kommer ju min fantastiska vän, vargen till min räddning ).

Han släpper inte sina rutiner, klias på mage, då börjar jag att prata med honom, tackar för att finns, så blir det bönen av bara farten, läser min text, hur ser min dag ut!!

Som ni kanske förstår, utan vargen kanske jag inte suttit här, han har säkert räddat mig ett antal gånger!!

Det viktigaste för mig, är att inte fly, hur ont det än gör, så flyr jag inte!!!!

Alla människor går på en svag och slak lina, utan att tänka att det är så.

Vi har alla en utmätt tid, hur lång tid vi får vara kvar på jordelivet, men hur lång tid det är, vet vi ju inte, men det kan ta slut, precis när som helst, låter det rimligt??

Jag kan gå ut på promenad, hjärtat slutar slå, det är slut, ingen hade väntat sig, att det skulle hända!!

Eller dom tre som väntade på bussen i Stockholm, dom skulle hem, men kom inte hem, fruktansvärt!!

Jag åker i bilen, ska bara ner på city, krockar med ett rattfyllo, kommer inte hem, kan hända mig, händer massor av personer, som tiden tar slut brutalt!!

Eller som vi läser om dagligen, unga personer som skjuts till döds i vårat land, här är väll frågan, hur tunn är den linan, för dumdristighet ??

Dom sista punkterna har kanske inte med rutiner att göra, men för mig hänger det mesta ihop.

Jag nämnde mitt psykiska mående, hur det spelar in, i att leva eller inte leva!!

Vi tar allt så själv klart!!

Som när vi säger, ses i eftermiddag!!!

Eller, ska vi ses nästa vecka??

Ska vi träffas till Jul ??

Eller som det var för mig förra året, både pappas fru och pappa var döda innan Jul.

Vi lever i ovisshet, ingen kan ju veta, vad som finns bakom nästa krök, eller hur!!!

Kanske hjälper rutinerna mig att förstå, vad det här livet går ut på??

Nu ska jag fixa mat, blir fisk och potatis, någon kall sås!!!

Trevlig Måndag!!