Har skrivit om hur allt gick åt helvete, hur mötena med vita rockar, som hade skolkat, dagarna med läran om hur hjärnan funkar, men hur den med vit rock, ska försvara sina vänner.

Den här Måndagen, var det den 20 April 2015, första riktiga vårdagen, det var varm, allt gick så lätt, sinnet var lätt, inga problem med gången, allt flöt på, kändes som jag ville ta alla i famnen, som jag mötte, jag var helt lugn, stannade lite extra hos mina kunder, skrattade och skojade.

I efterhand känns det, som jag tog avsked, från mina kunder, för alla åren vi har möts, kan det ha varit så?

Var klar tidigt, sa till chefen, ” boss, jag tar tid mot tid idag”!!!

Gör det du Pålle, så ses vi i morgon, men när tänker du betala tillbaka tiden??

Den som lever få se!!!!!

Upp på bolaget, köpte bira, i kassan sitter tjejen som jag har handlat en hel del bira av, plötsligt säger hon, du måste vara släkt med solen, det skiner ju alltid om dig, ditt liv skulle jag vilja ha.

Hemma möter en glad Tax, viftande med svansen, vi tog en liten promenad, jag kände lukten av våren, fåglarna körde hårt, allt var så fridfullt, under mina år i livet, har jag aldrig känt, en sådan harmoni, min gång kändes som jag inte tog mark, att jag var i luften!!

Väl tillbaka hemma, ut på altanen, på med musik ( Status Quo ) en bira i handen, sätter mig i solen, och bara njuter, livet är fem stjärnor!!

Blir ju flera bira på altanen, men det som händer, har ta mig fan ingen med vit rock, tagit på allvar, det har blivit, du är en lögnare! ( dom har inte sagt så, men man har använt lite finare ord istället )

Plötsligt! där i solen, med biran och Selma, dunkande musik, Stopp!!!!!!!

Jag hör inte musiken, sinnet är kolsvart, nu får det fan vara bra, här och nu!!!

Nu ska Selma ut, så hon klarar sig, jag måste fixa mat till sambon, så hon klarar sig.

Skriver ett avskedsbrev, plockar fram alla tabletter vi har hemma, öppnar en flaska whisky, för grundar med några glas, sedan börjar jag ta näve efter näve med tabletter, missen är ju, att jag kräks, men jag fortsatte sedan, med dom tabletter som var kvar, plus whiskyn.

Jag vaknade på IVA, tydligen hade det varit riktigt nära.

Men den synen som finns kvar i hjärnan.

Se mig själv stå där, vid tröskeln till sovrummet, se när mågen slår mig, för att få mig att vakna, se när man bär ut mig, ut ur huset!!

En annan detalj, som sitter kvar i skallen, är på IVA, när jag får höra en röst, tack för att du vaknade Pålle, du skrämde oss!!!

Jag visste absolut inte var jag var, hur fan gick det här till!!!

Personalen på IVA, var helt fantastiska, ingen skugga ska falla, på den personalen.

Men tryggheten slutade, när ambulans chauffören, svängde upp vid akut psyk på USÖ, här försvann den tro på livet, som personalen på IVA pratat med mig om, och personalen på ambulansen, som sa till mig, du har tur Pålle, som får komma in hit, nu kommer det att fixa sig för dig!!!

Men nu blev det en resa, som hade kunnat bli ett slut, på min historia, just där, som jag hade tur att hamna!!!

Men här började en riktig mardröm, som tydligen finns, men finns ändå!!!

Tydligen har akut psyk med USÖ som partner, lyckats prata om, hur fantastisk vården är, hur väl man tar hand om patienter, med själv mordförsök, med panik ångest mm mm, men det stämmer inte, tro mig!!!!!!!

Utan hjälp av min dotter och mågen, hade jag aldrig klarat av det här.

Är det inte fan, det måste finnas kontakter, som kan dra i rätt trådar, för att få en riktig vård!!!!!!!!!

Nu tar jag en liten paus!!!

Kram och Puss!!!