I två veckors tid har mina barn plågat mig med vetskapen om att jag ska få en överraskning .
Jag skriver plågst-för så har det känts.
Jag som har ett fruktansvärt kontrollbehov stod öga mot öga med en överraskning,och tro mig:jag har försökt att muta den,var och en av dem med gud vet vad och allt….
Hela min lön tex,om jag bara kunde få veta.
Gahhhhhh.
Så kom dagen äntligen och det var dax att få veta överraskningen.
Jag förstod inte riktigt vad dom sa knappt.
Va?
Är det sant?
Men herregud…
Hela den dagen gick jag bara runt och sa å herregud.
Och jag var så lycklig att jag inte förmådde mig att göra en enda syssla rätt eller färdig den dagen.
Överraskningen var en två nätters hotell vistelse för mig och deras pappa från fredag till söndag.
-don’t worry,jag tar hand om lillebror mamma svarade hon mig utan att jag ens hunnit tänka frågan .
Hon var så stolt när hon berättade att hon ringt och bokat dessa två nätter.
Betalat med sitt eget kort och av sin egen lilla sommarlovs lön.
Med flit hade hon valt utan avbeställningsskydd.
För hon visste att vi hade protesterat sa hon,vilket var helt rätt .
Det är för dyrt,och vi vill inte att hon ska köpa till oss .
Vi vill att hon själv ska njuta av den första egna lönen.
Men hon var orubblig,stolt och bestämd.
Jag behöver en helg med min lillebror.
Och ni behöver egentid pappa och du.
Så därför vill vi ge er detta.
Och ja…här sittter jag nu i bastun och dricker kaffe mellan dusch/bastu.
Jag är så lycklig.
Och stolt.
Hon har tagit sitt ansvar och tagit väl hand om sin lillebror,och han är nästan salig därhemma.
Nu känns känns det som vanligt igen så som det gjorde förut-fast mycket bättre till och med sa han till mig i telefonen.
Jag njuter.
Och njuter och är både stolt över mina barn och full av beundran över dem.
Forts om en stund igen./////