VÄLKOMMEN TILL JAN OCH JENNIE

Smörgåstårta 12 personer helt suverän 5 stjärnor av 5 möjliga

Kaffe & en macka på angelicas

Jag sitter med min java i solen på altanen, det är fridfullt, solen värmer, men inte vinden, men två av tre, är bra.

Jag sitter och lurar, på detaljen, som verkligen fick proppskåpet att gå åt helvete, men också det som sambon sa till mig i går, funkar du inte i hop med andra människor?

Det är faktiskt, en klok fråga.

Allt kommer ju av, jag orkar inte hålla käften, tycker jag en sak, så lägger jag fram den detaljen.

Nu kan ju jag inte gå in i detaljer här, men ska man hjälpa med människor, eller inte?

För mig är det här stora frågor, eftersom samhället ser ut som det gör idag, är det en hård fråga.

Jag försöker hålla det här så luddigt, som möjligt!!!!!!?????

Kommer det en tjej som behöver hjälp, med alkoholism, har blivit utnyttjad sexuellt och misshandlad mm mm!!!

Ska jag hjälpa den tjejen, eller ska jag ge henne en bok??

För mig är det här självklart, fixa hjälp, genom att se till att hon, får träffa en person, som kan ta emot frågorna, och kunna ge svar!!!!

Jag vet ju, det här skulle jag absolut inte ha skrivit!!!

Men frågan jag fick av sambon i går, om jag har svårt att vara med andra människor?

Den frågan är kanske riktigt klurig!!

Jag har ju sorterat bort många i mitt liv, kanske kommer nästa självmant nu??

Inte för att jag förstår, varför JA sägare, för att passa in??

Det här är lite konstigt för mig, när jag drack, så fick jag höra, ingen vill träffa oss, på grund av ditt drickande!!!

Nu kommer nästa problem, jag svarar ärligt, då är det ett problem???

Samtidigt älskar jag tiden med min varg, tystnaden är också något som ät nytt för mig, i alla fall, några år!!

Jag lever efter mina rutiner, jag lever efter vad jag lovat mig själv, just i denna stund!

Jag accepterar att andra inte gillar, vem jag är, vad jag står för, det är helt okej!!

Sedan att jag kämpar för att få rätt, är sådan jag är, kanske inte är okej för dig??

Men smaken, tankarna är som baken, delad!!!

Jag vet, för jag fram hakan för långt, då försöker alltid någon slå mig på käften!!

En liten skillnad för något år sedan är, då kom jag inte i håg, vad jag sagt eller lovat!

Nu kan jag ju glömma, det beror på min höga ålder, men jag är nykter!!!

Snart ska jag, göra en annan sak jag älskar, laga mat!!!!

I dag blir det kåldolmar med gräddsås, lingon och potatis!!!!

Men först, det viktiga!! fylla på en andra kopp med nybryggt kaffe!!!

Ett steg bakåt behöver inte alltid betyda att det är i negativ klang.Det behöver inte vara något dåligt överhuvudtaget.

Under resans gång de senaste åren har jag fått lära mig vikten av att jag ”backar”.

Inte bara för mina barns skull men även för min egen.

Det har varit väldigt lärorikt på många sätt och bland det svåraste jag jag provat på att fullfölja också.Det ligger så långt ifrån min egen persnonliga natur att göra så-men när det började visade effekterna av det-då greppade jag det och håller i det än.

Att backa av rädsla,kommer jag inte att göra.

Eller för att tystas ner.

Det kommer inte att ske.Oavsett hur ljuvigt resultat det skulle kunna ge.Där går gränsen ändå.

Men att backa för att ge mig tid att formulera mina ord rätt…

för att ge någon annan detsamma-det är makalöst fint.

Och resultatet blir ett oftast ganska lättlöst dilemma som vi annars hade kunnat fastna i och vips-så agerar vi fullt ut på våra känslor.

Våra känslor är ju som stormiga hav.Luriga,de ligger alltid under ytan och väntar på att få fäste och bara explodera.

Inte bara ilska,detta gäller alla våra känslor.

Att hålla sig intll strandkanten i stället för ute på havet-känns mera betryggande.

Jag har fått lära mig att lyssna mera.

Jag ar fått lära mig att min närvaro är tillräcklig,…utan att jag presterar och agerar eller gör något.

Att jag bara finns där.

Det känns fortfarande väldigt märkligt att det kan vara så.

men jag har provat-och resultatet är för andra människor enastående underbart och till stor hjälp .

Livet just nu är tämligen vackert.

Både ute och i min själ.

Jag är lyckligt lottad och helare än på många många år.

Men även solen har ju sin mörka punkt,och jag har min jag med.

Ett prov i skolan som var viktigt för mig-gick såklart inte som jag hade tänkt och önskat.Det river i mig ännu.

När jag berättat om det så möts jag av hån.

Hur fan kan du vara missnöjd med det resultatet?

Jag brukar bita mig i tungan för att inte säga det jag är på väg att göra i all hast….(

Hur fan kan du vara missnöjd med det resutatet,du är ju godkännd med plus till och med…

Hur jag kan vara missnöjd med det ska du enbart skiti i och hålla käften)är jag på väg att säga.

Men så sväljer jag orden.

Varför ens försöka förklara.

Jag är ingen skrytmåns.det är inte det jag vill framhäva.

Ingen besserwisser.

Jag brukar inte heller berätta saker och säga att de gör mig lessen,om det inte är just så.

Jag brukar inte lura till mig lite likes så.

Så uppenbarligen så är just detta inget ens att föra någon diskussion om-eftersom  en av oss-inte överhuvudtaget vat vad och hur det påverkar mig…

Men det är min egen huvudvärk och jag försöker att jobba även med det.

Jag tycker inte om att göra halvdant,halvbra.

Vill lägga till att allas våra mål är olika.

Allas vinster är olika.Trots att det är på samma ”spelplan”.

Men det som är en vinst för dig-är kanske inte detsamma  för mig.

Jag vill vara övertydlig med att säga att jag endast hårddrar mitt eget målsnöre.

och jag dömer enbart mig själv.

Ingen annan.

Och kommer heller aldrig att göra.

Vissa dagar är jag strängare mot mig själv.

Och en annan dag -kan jag glädjas åt att ta mig ur sängen.

Det är en vinst i sig.

Två helt olika saker.

Hursomhelst.

En underbar tid ligger framför våra fötter.

Och att njuta en dag i taget det passar förnämligt bra.

Jag är stolt över mina med resenärer som verkligen kämpar och visar framfötterna med ett leende.

Men alltför sällan tackar jag de människor som gjorde det möjligt för oss att få uppleva det här.

Vänner som på riktigt fanns där.

Vänner som på riktigt inte sträckte ut en hand utan öppnade en hel famn.

Vänner som på riktigt stått ut med att på något sätt delat och levt i kaoset och helvetet som varit.

Utan er hade jag aldrig klarat av eller orkat stå ut.

Jag hade ramlat ihop som ett korthus och virvlat i väg till ingenstans som ett förvirrat tunt och ensamt höstlöv…

Älskade vänner på riktigt.

Hur kan jag någonsin gottgöra er???

Jag vet ju att personen som äger denna sida tex-han behöver semester från mig-hahaha.Fullt förståeligt.

Jag respekterar det.

Men är ändå inte längre bort och alltid redo att rycka ut om jag mot förmodan skulle behövas på något sätt!!!!

Jag planterar blommor i år igen.

Deta här året kanske de blommar ut på fullo.

Förra året var det sparsamt.

Jag förstår varför.

Men nu-borde de explodera i blommning.

Sidovinster i livet av alla de slag.

Ingenting kommer eller görs av sig själv.

Men friheten att leva ett underbart liv till slut-den kommer alltid.

Så att ge upp är aldrig något alternativ.

Aldrig.

Tack för att ni finns mina vänner.

tacksam för livet.

Jag älskar livet-för däri finns ni.

Nu ska jag kidnappa delar av min familj och lufsa ut i skogen och bara njuta.

Kramar!!!//////

Båda hundarna plus husse har haft en bra natt, det är skönt!!

När vi var ute på morgon toa, så blir vi välkomna, av en fantastisk sång, av fåglarna!

När jag möts av sången och solens varma strålar, då är jag fan i mig en lycklig alkis.

För en massa år sedan, har det varit ett helvete, för att bli av med ångest och hot, frågan finns där nu, hur fan kan någon utsätta sig, för sådan skit??

Fåglarnas sång hade säkert varit en pina, om jag nu uppfattat sången.

Jag såg inte skogen för alla trän, jag hörde inte sången, för all skit i hjärnan, barnen kom i andra hand, för att alkoholen tog så mycket tid!!

Den här tiden, är helt bortkastad, skulle bara vilja radera bort trettio år, kanske mer!

Men det går ju inte.

När jag träffar nykomlingen, så ser jag osäkerheten, ångesten och rädslan i blicken, men är det så konstigt???

Fågelsången, ska slåss mot alkoholen, och det är hur tufft som helst!!

Är det värt att ligga i fosterställning, svettas och kräkas, i många fall också hallucinationer, tro att alla tittar på dig, att ha så kallad torgskräck????

Lägga om hela sitt liv, gå på möten, gå på terapi, leva med både med och motgångar, nykter!!

Varför är man rädd för att byta liv, från någon som inte bryr sig, till någon som bryr sig??

För mig var det, att sitta där vid bordet, med personer, som jag aldrig träffat, erkänna mina misstag, erkänna all skit som hänt med mig och vännen, alkohol!

Många tycker det är en svaghet, hur fan tänker man då??

För mig, är dom här personerna dom modigaste jag träffat!!!

Så att bli nykter, är inte bara att skruva på korken, eller spola ner ölen i slasken!

All slagg är ju kvar i hela kroppen och knoppen, har sedan dragit på sig skrumplever, så blir det riktigt jävligt.

När jag sett personer gråta, när man delar om sin sjukdom, hur den har brutit ner personer fullständigt, då förstod jag i alla fall, om jag skulle dra ett återfall, är risken otroligt stor, att jag hamnar i ett liknande läge, är det värt att chansa?

Men alkoholen är jävligt STARK, är jag riktigt svag, så kan jag höra mister alkohol prata med mig, att släcka mina bränder, allt blir ju så mycket bättre!!

Den här fienden är så LISTIG, om jag inte ser upp, så är jag lurad, in i en värld, som inte är en värd att leva i!!

Fast jag vet, hur FALSK den här rösten är, så finns risken där hela tiden, varför??

Mister alkohol!! vill se mig dö!!!

Han vill se mig kräla i min avföring och spyor, be om nåd!!!!

Men här är jag riktigt illa ute, hit vill jag aldrig mer komma!!!!

Är det någon gång, du aldrig ska säga, aldrig!!!

Det här händer aldrig mig!!!!

Där har du fel, det här kan hända alla!!!!!

Nu ska jag på den billigaste medicinen som finns, den är gratis!!!!!

Bra gissat!!!!!

Jag ska på AA möte!!!!!!!!

Puss o Kram!!!

Jag har stor respekt, när det gäller det här med första glaset, det blir alltid förödande, för personer som tar det första glaset!!!

Jag följer en serie nu, som heter” Brotherhood” som visar hur skört nykterheten är, vi nyktra alkoholister vet det här, men ändå vinner mister alkohol!!

LISTIG-FALSK-STARK!!!!!!

Suget blir så starkt, finns inte en chans att stå i mot, eller???

Om jag nu säger vad jag tror, så måste man gå på möten, man ska ha en telefonlista, vi ska ha klart för oss, det här ligger och gror, sen sker allt på en gång.

Att ha sug, gå förbi bolaget, eller en pub, eller en uteservering, är att be om trubbel!!

För mig gäller det, att varje dag göra klart för mig, hur den här dagen blir, är alkoholen ingen lösning!!!

Rutiner – Rutiner- Rutiner, tillsammans med Dagliga reflektioner, är mitt eget virusskydd!!!

Jag tror inte, jag kan låta bli, att göra mitt fotarbete, då är jag körd på nolltid!!

Sedan ska jag leva som en vanlig man!!!!!!!!!

Puss o Kram!!!

Okej! vin utan alkohol, men en flaska whisky eller vodka, utan alkohol????

Som alkoholist, kan jag inte tänka mig att dricka, alkoholfria sorterna.

Jag dricker inte alkoholfri öl heller, men cider som finns i affären dricker jag.

Ta en nubbe, som är utan alkohol, skulle få min hjärna att explodera!!!!

Jag är alkoholist, min hjärna är programmerad, för att nubben ska vara med alkohol.

Sitta med en alkoholfri whisky, finns inte på kartan för mig!!

Det har ingen som helst betydelse, vad man säger, det funkar absolut inte för mig!!

En ”vanlig nykterist” är det säkert välkommet!!!

För mig skulle huvudet bara skrika rakt ut, det här är fan inte på riktigt!!!

Det är helt okej för mig, att det finns!!

Men det är absolut inget för mig!!!!!!

Hallo! tar och åker tillbaka 15 timmar, till mötet i går, ännu ett möte där nykomlingar står i blickfånget, som dom viktigaste personerna på mötet!!!

Hur stort är inte det då??

Personer som har bestämt sig, nu får det vara nog!!

Med rätt så mycket nerver utanpå, ett bultande hjärta, mer än normalt, så får personerna, det stöd dom behöver i just det här läget, som kan vara det viktigaste läget i livet, just då!!!!

Men jag känner igen osäkerheten, man har bestämt sig, eller hur är det nu då??

Är jag så sjuk, som personerna i rummet delar, eller har jag varit för snabb, att bestämma mig??

Det här är ett otroligt stort steg, tror det kan sägas, det här är alkoholistens motsvarande, till astronautens första steg på månen!!!!

Lyckan är, när nykomlingen kommer på nästa möte, det är faktiskt fantastiskt!!

En annan detalj är allt prat om alkoholen på teve, dricker du för mycket, kan du bli av med körkortet???

En annan detalj, är gårdsförsäljningen, som ska ha samma öppningstider som bolaget, varför???

En annan detalj är, uteservering utan mat, går inte, det måste finnas ett kök, det måste finnas stolar inomhus???

När det gäller, om du dricker för mycket, 25 – 28 normal glas i veckan!!!

Min sambo utbrister, det kan ju inte vara möjligt, så mycket dricker ju jag inte på en månad eller två!!

Medan jag tittar på henne och ler, jag vet ju, det är möjligt.

Min fråga är, är det inte så farligt, att dricka 15 -20 glas alkohol i veckan?

Hur blir det, om jag dricker ett glas om dagen ( Måndag – Torsdag )10 glas Fredag, 10 glas Lördag???

Är det farligare för kroppen, en stor mäng på kort tid, än att sprida ut drickandet på sju dagar???

Med det här pratet, är ju risken att många stämplas som alkoholister, som inte har några problem alls, eller???

Hur många kommer, att vara nervösa nu, här kan man ju tappa körkortet, om det vill sig riktigt illa???

Om det nu har blivit så otroligt viktigt, att stoppa personer att körkort, om man nu dricker för mycket, då är ju min fråga, riktigt relevant!!

Varför i hela helvetet, sitter det inte alkoholmätare i alla nya bilar?????

En ny bil kan prata med dig, ” Hej Jan, kör nu försiktigt”!!

Men den frågar inte ” Hej Jan, har du druckit alkohol”??

En bil som kostar en halv mille, borde ju ha en alkomätare!!

Men så viktigt är det inte, men ta blodprov för att veta, det är viktigt!!!!

Många gnäller ju, det är så jobbigt att blåsa, varje gång billen ska startas!!

Åk buss eller taxi i stället då!!!

Alkoholen dödar både den som dricker, som inte slutar i tid, men den kan döda den som druckit, möter en med trafikant.

Varför är det inte så många nykterhetskontroller i våran lilla Stad????

Som vanligt är det nog, brist på resurser, eller???

Om alla vet, och det vet man ju, eller??????

Alkoholen dödar blint!!!!!!!!

Hur bidrar du, till ett säkrare samhälle????

Puss o Kram !!

När jag skrev om min son, och hur bra han var/är i sin idrott, så blev det mer som en stolt far, än ett monster som förälder.

Men som jag var just då/är fan fortfarande, vinnarskalle!!!!

Staffan var/är ett steg värre än mig, när det gäller att hata förlora.

Min inställning var/är, står man som nummer ett, då gäller det att ösa på.

Jag var sådan, hitta lösningar, som skulle få sonen, att hänga kvar, bland dom bästa.

Felet var ju, stundtals ingen tränare, då var jag tränare, det rullade på, hur fan ska vi lösa det här.

Det blev ett livsfarligt beslut, Örebro fyra gånger i veckan, med turneringar, alltså ett jävla resande, vecka efter vecka, plus extra läger, med förbundet.

Sedan blev det kil, tre gånger i veckan, där jag var tränare, men här blev det den så kallade dödsstöten, fanns absolut inget kvar, att ge!!

Jag ångrar allt det här, det hade kunnat slutat riktigt illa, då menar jag riktigt illa!!

När sonen kom in på tennis gymnasiet i Lidköping, så blev jag bara så lycklig, det var räddningen för honom, eller??

Eget boende, träning på schemat, tränare med på tävlingar, fantastiskt!!!!

Men det blev inte så, det blev en katastrof, som också där kunnat sluta, helt åt helvete, och det var nära!!

Med en annan förälder, så hade sonen kunnat gå mycket längre, startat hetsen mycket senare, det låg ju på mig som förälder, att styra upp, men så klok var jag ju inte!!!!!

Det som gläder mig i dag, är att sonen, har en helt annan syn, på barn och ungdomsidrott, än vad jag hade, det tackar jag för!!!

Jag tror, det kvittar hur man gör bestämmelser, sluta räkna poäng, sluta räkna mål, i fotboll och hockey, spelarna kan ju räkna, ledare vill vinna, föräldrar vill vara på den vinnande sidan!!!!!

Varför tar då ungdomar sitt liv, när det gäller ungdomsidrott????

Är det bara att målet, bli proffs, som helt plötsligt går i kras??

Är det föräldrars krav, som blir för tufft?

Eller är det petningar, som är grunden till besvikelsen??

Eftersom man inte ska räkna poäng eller mål, så toppar man i matcherna??

Om inte det är sjukt, så vet jag fan inte, vad som är sjukt??

Idrott ska vara roligt!!

Det ska finnas välutbildade tränare, som kan stå i mot jobbiga föräldrar, som också förstår sig på barn/ungdomar.

I små klubbar är det föräldrar, som ska se till allt det här, funkar det då????

Tror det kan vara 50/50!!!

Personligen får jag skrämsel hicka, när jag får höra, hur det är i ungdoms fotboll och hockeyn.

Där föräldrar gnäller på tränaren, min son/dotter får spela för lite???

Varför får han/hon träna med äldre spelare??

Är det föräldrarnas fel, att barn/ungdomar tar sitt sjuka beslut??

Som vanligt är det mina tankar!!!

Den som läser det här, får ha vilken uppfattning som helst!!!

Kram!!

Varför tar många idrottsungdomar sina liv, är det någon som bryr sig?????

Eftersom min grabb var Sverige etta i sin klass, Vann alla SM tecken i sin åldersklass ett i singel 5 stycken i dubbel, plus EM i Holland, han vann Kalle Anka Cup i Tennis!!!!

Så var det en helvetes kamp, om poäng, Landslaget, Elit träningar i Båstad.

Två veckors spel i Europa, han vann allt som ungdomsspelare, men sedan då?

Frågan jag ställer mig idag, var det värt det här??

Hur nära var min son, att ge upp???

Han slog ju Nadal i Kvarten i Holland, som visade vad den här killen hade i sig!!!

Men jag får rysningar, när tankarna kommer, vad i helvete höll jag på med, varför satte jag inte stopp, för den jävla idiotin!!!

Men jag ryktes med, fan min son är etta, men det blåser hårt på toppen.

Nu var ju Staffan sent utvecklad, hade han varit två år senare i sin utveckling, kropps mässigt, kanske det hade sett annorlunda ut, vem vet????

Men hur är det i fotboll eller hockey????

Mår ungdomarna så dåligt, att dom begår självmord, varför??

Är det när pojken/flickan får veta, du tar inte plats i våran satsning??

Eller att föräldrarna spänner bågen, men sonen/dottern, har inte den talangen, det drivet som behövs??

Tydligen pratade man om det här på teve i kväll, att en lösning är, att prata med ungdomarna, rycka in när någon ser hängig ut.

Prata och stötta!!!!!!!

Jag är absolut ingen bra idrottsförälder!!

Gör det som jag inte gjorde!!!!

Tänk på! Era ungdomar går inte i repris!!!!

Ha en trevlig natt!!!!

Den här dagen är snart slut, inte hänt så mycket, roboten på tomten funkar bra, fixade till roboten inomhus, den funkar också bra, promenader med vargen, mellan skurarna, lyssnar på en bok som heter” Infiltratören” den smutsiga härvan inom svensk polis, en bra bok.

En sak som jag har i skallen, är orden från en person, som sa till mig, ränderna går aldrig ur, på alkoholister och pundare.

Det här tog jag ju naturligtvis, jävligt personligt, det var ett riktigt jävla slag på käften.

Eftersom jag då är alkoholist, så där och då, tackade jag för den kamratskap i haft, men nu är det slut, punkt!!!

Jag vet ju, att min sambo, kommer aldrig att lita på mig, fullt ut!!

Det är helt upp till henne, hon gör precis vad hon vill med sitt liv, vill hon inte tro på mig, så är det hennes val!!!

Men det är inget som jag funderar så hårt på, mina tankar är hur jag ska fixa dagarna!!

Men tappar jag tron på mig själv och mitt liv, då är det ju kört.

Jag funderar i banorna, vad skulle hända här hemma, om jag skulle sätta stopp för alkoholen????

Tack! för en dag till i nykterheten!!!

Kram och Puss!!!