En 21-årig man mördades i en bil i Malmö i fredags.

Skytten är, enligt Sydsvenskan, en 12-årig pojke.

Men egentligen var det en annan person i bilen som var 12-åringens måltavla, enligt uppgifter till Aftonbladet.

Det var strax före klockan 23 på fredagskvällen som polisen fick larm om skottlossning mot en bil. En stund senare hittades den 21-åriga mannen, skottskadad i en bil i Hindby. Han konstaterades senare död på sjukhus.

Polisen lyckades senare lokalisera brottsplatsen till Oxie. Det var där som bilen blev beskjuten.

---

 13-åringen: ”Längtar tills min första kropp kommer”

---

I bilen ska flera personer ska ha suttit.

– Brottsrubriceringarna är ett mord och tre försök till mord, säger åklagaren Caroline Carlquist i ett pressmeddelande.

En 12-årig pojke ska enligt Sydsvenskan vara den misstänkta skytten. Han är nu överlämnad till socialtjänsten och har fått ett juridiskt biträde, visar handlingar från tingsrätten.

Enligt uppgift till Aftonbladet är 12-åringen hemmahörande i en annan region. Enligt uppgift ska hans plan ha varit att mörda igen.

Nyligen släppt

Enligt Aftonbladets uppgifter misstänker polisen att den egentliga måltavlan för skottlossningen var en av de andra personerna i bilen.

Den mördade 21-åringen hade nyligen avtjänat ett fängelsestraff på drygt två år för bland annat rån och hot mot tjänsteman.

Så når gängrekryterarna sårbara unga: ”Loggar in på vardagar”

Ny bok: Så manipuleras tonårsföräldrarna

I pojkrummet, i skenet från datorskärmen.

Där pågår den nya gängrekryteringen.

– Genom spelet Fortnite kommer gängrekryterarna åt hemmasittarna, säger bokaktuella Evin Cetin.

”Antalet ungdomar mellan 15 och 17 år som misstänkts i mordutredningar – inklusive försök, förberedelse och anstiftan till mord – har ökat med närmare 2 500 procent sedan 2013, enligt Åklagarmyndigheten.”

Morduppdragen läggs ut i sociala medier, unga håvas in i krypterade chattar. Ett problem som polisen blivit allt bättre på att attackera. Men gängen anpassar sig.

Beskriver de unga som ”engångsartiklar”

När straffåldern sänks så rekryterar gängen allt yngre personer. Skjutningar och sprängningar utförs av barn som inte är gamla nog att köra moppe. När polisen blir bättre på att ringa in förövarna så hittar gängen nya utförare. De ungdomar som inte lika ofta finns på polisens radar. En verklighet som skildras i boken, av juristen och debattören Evin Cetin och författaren Jens Liljestrand.

De unga beskrivs som ”engångsartiklar”, som får löften om stora pengar men blir blåsta när morden är utförda: ”Vi kastar dem när vi är klara som plastbestick eller papperstallrikar”, säger en kriminell 17-åring i boken.

Andra relationer med unga byggs mer omsorgsfullt, när de gängkriminella ser en nytta över en längre tid.

– Vi ser i statistiken just nu att det är många barn från landsbygden som dras in i gängkriminalitet. Ju lägre polistäthet – desto lättare är det att göra affärer, berättar unga i kriminalitet. Vi ser också att det är fler ”svensksvenska” barn som är involverade i mord och mordförsök. Det är för att sprida riskerna, säger Evin Cetin.

– Gängrekryterarna letar hela tiden efter sårbarheter. Inte bara hos ungdomarna, utan i samhället. Som en av rekryterarna säger: ”Drömmen vore att få en polis, för då är du inne i systemet”.

Den första kontakten med gängets rekryterare behöver absolut inte vara skrämmande, slår bokduon fast. Tvärtom. Personen kan agera som en stöttande kompis. Åtminstone inledningsvis.Foto: Robin Lorentz Allard

”Polisen kan inte avlyssna Fortnite”

På plats i bokförlagets ljusa mötesrum beskriver hon hur värvningen kan ske hemma i tonåringens rum.

– En kille i boken beskriver hur han behöver hitta nya personer att rekrytera och hur spelet Fortnite används för att hitta hemmasittande. Varför? Jo, för att polisen inte kan avlyssna Fortnite, där spelarna pratar med varandra, säger Evin Cetin och fortsätter:

– Så under vardagar, när det är skolplikt, loggar han in och ser vilka som är online. Är du i 13–15-årsåldern och dyker upp med jämna mellanrum under de tiderna, då är du lätt att identifiera som hemmasittande. En sårbarhet – och vi ser hur lätt det är att etablera en relation med de sårbara.

Andra kontakter kan ske via fotbollsforum – eller genom att kontakta de som gillat våldsamma klipp i sociala medier. Skicka ett direktmeddelande, få igång ett samtal. Bara fantasin sätter gränser för gängen.

Knepet för att lura föräldrarna

Den första kontakten behöver absolut inte vara skrämmande, slår bokduon fast. Tvärtom. Gängrekryteraren kan vara en stöttande kompis. Åtminstone inledningsvis. Liljestrand ser likheter mellan gängrekrytering och sexualförbrytares metoder för grooming.

– De ger sig på de som är ensamma, de använder de digitala miljöerna, de låtsas vara snälla, de kommer med belöningar och relationen utvecklas över tid. Och föräldrarna blir ofta väldigt förvånade när det uppdagas.

Metoderna för manipulera ovetande föräldrar har också förfinats. I boken skildras tonårskillen Filip, som skickligt döljer att han säljer knark. Han passar tider, sköter skolan – och för att hans mamma inte ska förstå att han har tillgång till stora summor pengar ber han regelbundet om en Swish till en fika eller glass. Han fostras av de gängkriminella.

För att avslöja att Filip i själva verket säljer narkotika hade hans föräldrar behövt gå in i hans mobiltelefon, säger Cetin och Liljestrand.

Vilka konton följer din tonåring i sociala medier, skriver med i chattar?

Ska man kolla tonåringens mobil?

– Hundra procent, ja. Har man krypterade chattar som Signal, då är det något som inte stämmer. Inget barn behöver ha det. Kolla också tonåringens sökhistorik, och om historiken är rensad så ska man fråga sig varför, säger Evin Cetin.

– Sen måste man prata om drogerna. Ju finare område, ju mer föräldrarna tjänar – desto större tillgång har man till droger. Tar man droger är man kopplad till den kriminella världen. Och i dag finns drogerna på ungas fester.

”De är naiva”

Skuldsättning är ett effektivt sätt att låsa in unga i kriminalitet, påpekar Jens Liljestrand. För en påhittad försyndelse är en tonåring plötsligt skyldig gänget hundra tusen kronor.

– Enda sättet att komma ur det är då att åka till Danmark och mörda någon, säger han.

Han beskriver arbetet med boken som ögonöppnande – och det har påverkat honom som förälder.

– Det har varit jobbigt och tungt. Jag har känt oro. Och sorg över hur en generation växer upp, med droger, med våld, med hot.

För Evin Cetin är det förebyggande arbetet viktigt, något hon bedriver ute på skolor. Att få barn att förstå hur det egentligen ser ut är en av de viktigaste delarna, säger hon.

– Många av barnen säger: ”Han som jag har kontakt med, han skulle aldrig skada mig”. De är naiva, och tror att beslutet ligger hos den kontakten, säger hon och fortsätter:

– För mig har det varit viktigt att förklara att bakom den här snälla personen finns en hel kriminell apparat, det är som en vägg som du inte ser. En vuxen kriminell person kan när som helst hota killen som är snäll mot dig. Och om han får välja mellan ditt liv och sitt eget, så kommer han att välja sitt eget.

”Inte ens dödsstraff avskräcker de här barnen”

Hon ser ett växande problem med de unga vuxna som i dag är i Kriminalvårdens händer – men släpps ut om åtta till tio år. Är de då djupare inne i den kriminella världen än när de dömdes?

– Jag hoppas att det finns en plan för dem. Att samhället rustar.

Statistiken är mörk när det kommer till återfall, vilket återges i boken:

”Av ungdomar som hade kända gängkopplingar och dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 återföll 91 procent i brott inom några år efter avtjänat straff, enligt researchföretaget Acta Publica.”

Evin Cetin slår fast:

– Den kriminella världen verkställer dödsstraff genom att beställa mord – trots den vetskapen så ansluter sig flera hundra barn till den kriminella världen. Det ska man ha i åtanke när man ser alla nya lagförslag, Sveriges ”hårdare tag” kommer aldrig komma upp i dödsstraff – men inte ens dödsstraff avskräcker de här barnen. Det har varit en viktig insikt för mig.

Från Aftonbladet 2025 – 12 – 17