Rutinerna gjorda, vädret är grått med regnstänk, allt annat än muntert, bara att acceptera!!

Hade dotterdottern på besök i går kväll, trevlig pratstund.

Den här sidan, handlar om BARNEN och BRIS!!!

Varför ökar samtalen till BRIS?

Hur många barn, kommer att söka hjälp, hos BRIS??

Under julen söker ett stort antal barn hjälp hos Bris, och antalet samtal ökar ofta. Under jullovet 2023 tog Bris emot över 2 600 samtal, vilket var ett rekord, och många samtal handlade om föräldrars alkoholmissbruk. I allmänhet är julen en tuff tid för barn som behöver stöd, och Bris tar emot samtal året runt. 

• Rekordmånga samtal under julen: Under jullovet 2023 kom det in över 2 600 samtal, ett rekord för organisationen, enligt tidningensyre.se.
• Vanliga anledningar till kontakt: Vanliga orsaker till att barn kontaktar Bris under julen inkluderar psykisk ohälsa, familjekonflikter och föräldrars alkoholmissbruk.
• Anledning till ökningen: Det är vanligt att barn ringer Bris under lov när de är lediga från skolan och saknar de vuxna de får stöd av där, vilket kan göra loven tuffa för många barn.
• Täckning året runt: Bris har stödlinjer som är öppna dygnet runt, året runt, för barn som behöver någon att prata med. 

Fler barn söker hjälp för ätstörningar

Uppdaterad 9 mars 2025Publicerad 9 mars 2025

Antalet barn som söker stöd hos barnrättsorganisationen Bris för ätstörningar har ökat dramatiskt.

– Sedan pandemin har vi sett en ökad andel samtal kopplat till ätstörningar, säger Juliette Eissa, kurator på Bris i Linköping.

2016 tog Bris emot 769 samtal från barn, medan man förra året fick 3 804 samtal, vilket motsvarar en ökning med 395 procent.

Runt 200 000 har ätstörningar

Den största ökningen skedde under pandemin, en trend som även syns i vården där fler barn och unga får hjälp för ätstörningar.

Enligt Socialstyrelsen har runt 200 000 personer i Sverige någon form av ätstörning. Ett problem är att många med ätstörning inte upptäcks av vården.

– Bilden av ätstörning är att det bara syns fysiskt på kroppen. Men det kan faktiskt börja långt innan och då finns det en frustration att man kanske inte får rätt stöd eller hjälp för att det inte syns, säger Juliette Eissa.

Idag släpper Bris Barnrapporten 2024. Rapporten bygger på kvalitativa och kvantitativa analyser av barns kontakter med Bris, på aktuell och relevant forskning och lyfter vad som behöver förändras för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Under året som gått har Bris haft 51 587 stödjande kontakter med barn upp till 18 år, via chatt, telefon, sms och mejl, samt på våra mottagningar. Det är ökning på 16 procent jämfört med 2022. 

Utmärkande för 2023

Under året som gått har många av de kriser som pågår i vår omvärld förvärrats och årets rapport tar avstamp i hur detta påverkar barns mående, framtidstro, livsval och förtroende för vuxna. I samtalen till Bris är det tydligt att det utöver barnets individuella svårigheter, hjälpbehov och situation återfinns en generell hopplöshet över samhällsutvecklingen där barn också uttrycker tvivel, besvikelse och frustration kring vuxnas och makthavares förmåga att ge dem förutsättningar till ett bra liv.  

– Att samtalen till Bris ökar är inte negativt i sig, det är alltid positivt när barn tar steget att söka hjälp. Det är modigt att våga dela med sig av sin livssituation och stort att öppna upp sig om sina känslor och sitt mående. Det är långt från alla som behöver hjälp som vågar be om det. Därför vet vi att när barn berättar finns det hopp om förändring och att samtal gör skillnad, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare. 

Tre kontaktområden som sticker ut när barn söker stöd

Psykisk ohälsa har länge varit den vanligaste kontaktorsaken när barn vänder sig till Bris. Det dåliga måendet hänger oftast ihop med vad som händer i barnets liv eller i omvärlden. I rapporten lyfter Bris tre kontaktorsaker som ökat mycket under 2023 och på olika sätt fått stora konsekvenser för barn och barns mående: 

1. Skola – ökat med 34 procent jämfört med 2022
2. Självskada – ökat med 42 procent jämfört med 2022
3. Kriminalitet – ökat med 60 procent jämfört med 2022  

I Sverige avslutar omkring 15 procent av eleverna grundskolan utan godkända betyg. I samtalen till Bris beskriver barn en känsla av att inte räcka till och att prestationskraven och stressen leder till ett dåligt mående som i sin tur påverkar skolresultaten. Det återfinns en uppgivenhet inför framtiden och det är tydligt att skolan påverkar barns mående. I 22 procent av samtalen om skolan förekommer även samtal om ångest. Samtalen visar att det behövs förändring för att skolan ska bli den skyddsfaktor för varje barn som den kan vara.  

Samtalen om självskada började öka i samband med pandemin och under 2023 har Bris tagit emot 42 procent fler samtal om självskada än året innan. I samtal med Bris beskriver barn hur de genom att göra sig själva illa tillfälligt lättar sin ångest, men att strategin inte fungerar utan att de många gånger mår ännu sämre efteråt. I ungefär 29 procent av samtalen om självskada framkommer det att barnet har kontakt med någon av samhällets stödinstanser, men många barn säger att de väljer att prata med Bris om saker som deras stödkontakt inte känner till.   

Kriminalitet är historiskt sett ett relativt litet kontaktområde hos Bris, men under 2023 har samtalen om kriminalitet ökat med 60 procent jämfört med 2022. Ökningen handlar nästan uteslutande om gängkriminalitet, både barn som påverkats av och barn som själva är involverade. Centralt i samtalen är barnets egna mående, hur deras situation påverkar dem. Det kan handla om allt från sömnsvårigheter, till stressen att hela tiden vara på sin vakt och hur de använder droger för att självmedicinera. När barnen berättar om sin situation har de ofta en låg förväntan på att något ska förändras. 

– Att så många av samtalen till Bris vittnar om barns bristande framtidstro och att de inte tror på vuxnas möjlighet att förändra deras situation är något vi måste ta på allvar. Det visar att vi har ett jobb att göra när det gäller att bygga tillit och samhället inte bara behöver prata om tidiga insatser, vi behöver också säkerställa att resurserna finns att genomföra och implementera tidigare insatser på riktigt, säger Magnus Jägerskog. 

Vad Bris efterfrågar

Rekommendationer i urval: 

• Skolsystemet behöver ses över så att alla barn garanteras en god och likvärdig utbildning.  
• Vården och vårdkedjan måste förbättras och det behövs kompetenssatsningar kring självskada.  
• Tidigare och stärkta insatser för att förebygga att unga dras in i destruktiva miljöer. 
• Vårterminen har nu börjat och jullovet är över. I den nationella stödlinjen för barn har Bris tagit emot över 2 600 samtal, en ökning med 13 procent jämfört med samma period året innan. Hälften av samtalen handlar om psykisk ohälsa och frågor om nedstämdhet, ångest och självmord.
• – För barn som inte mår bra kan lov bli extra tunga då rutiner och vardagen ändras. Det som i vanliga fall får barnet att må bra, umgås med vänner, gå på en fritidsaktivitet eller vara i skolan tar paus under loven. Det blir tid över att tänka och känna, och samtidigt försvinner många av de viktiga vuxna som finns runt barnet och kan fånga upp hur barnet mår, säger Magnus Jägerskog Generalsekreterare på Bris.
• Jul och nyårshelgen är högtider då det finns ett stort fokus på alkohol. I stödlinjen på Bris märks en skillnad dagarna runt julafton och nyårsafton då fler barn söker stöd på grund av vuxnas drickande. En del barn har föräldrar som lovat att de i alla fall ska vara nyktra på julafton, men sen sviker det löftet. Det är barn som är vana vid att föräldrarna dricker för mycket och som redan befinner sig i en utsatt situation. Samtidigt ser Bris att för en del barn är det föräldrar eller andra vuxna beter sig på ett sätt som de inte är vana vid. En släkting som blev full eller föräldrar som annars inte brukar dricka men som gör det på storhelger.
• – Vi pratar ofta i samhället om vuxnas drickande och någonstans förstår vi alla att det påverkar barn, men när vi tar del av det barn berättar i stödet så blir det tydligt. Vuxnas beteende får stora konsekvenser för barn och vi måste fortsätta säkerställa att varje barn får en trygg uppväxt, säger Magnus Jägerskog.
• ______________________
• Mer information
• Bris har sammanställt samtalen från 21 december till 6 januari. Det är samma mätperiod som tidigare år. Statistiken är nationell och det går inte att bryta ut samtal utifrån mindre geografiska områden. 
• De vanligaste kontaktorsakerna:
• 1. Psykisk ohälsa – 52%
• 2. Familj och familjekonflikter – 23%
• 3. Våld, kränkningar och övergrepp – 18%
• Hur samtliga samtalsämnen har utvecklats under 2023 kommer Bris att redovisa i sin kommande årsrapport som släpps i början av mars.
• Idag släpper Bris Barnrapporten 2025. Genom att sammanställa analyser från Bris stödjande samtal med barn med aktuell forskning, utvärderingar från myndigheter och politiska förslag och förändringar i lagstiftning, synliggör rapporten barns uppväxtvillkor och var samhällets stöd brister.  
• Utmärkande i rapporten
• Under 2024 hade Bris 64 004 stödjande samtal med barn, en ökning med 24 procent jämfört med 2023. De vanligaste orsakerna till att barn söker stöd är psykisk ohälsa, familj och familjekonflikter, och våld.  
• – Det är en stor ökning jämfört med tidigare år och ett resultat av att vi kunnat öka tillgängligheten och resurserna i stödet för att bättre möta barns stödbehov. Samtidigt ser vi att vi att köerna fortsatt är långa. Det behövs göra mer för att varje barn ska få en trygg uppväxt, säger Magnus Jägerskog generalsekreterare på Bris.  
• Barnrapporten 2025 fokuserar särskilt på tre områden som på olika sätt fått stora konsekvenser för barn – ätstörningar, gängkriminalitet och barns digitala liv.   
• Ätstörningar ett allt större samhällsproblem  
• Genom åren har ätstörningar blivit en allt vanligare kontaktorsak när barn söker stöd hos Bris. Sedan 2016 har samtalen ökat med 395 procent och under 2024 hade Bris 3 804 stödjande samtal ätstörningar, det är mer än 10 samtal varje dag. Den stora ökningen i samtal om ätstörningar skedde i samband med pandemin, en utveckling som inte bara syns hos Bris. Sedan pandemin får allt fler barn och unga vård för ätstörningar. 
• Samtalen om ätstörningar har stor bredd och barn beskriver allt från trevande tankar och känslor, till livshotande tillstånd och tvånginsatser. I samtalen framkommer även att många barn som har en ätstörning som handlar om att äta mindre eller inte alls, ofta börjar begränsa sitt ätande i skolan.  
• Svårt för barn att ta sig ut ur kriminella nätverk 
• Gängkriminalitet är inte ett vanligt samtalsämne när barn vänder sig till Bris, men de senaste två åren har samtalen ökat kraftigt. Under 2024 tog Bris emot 919 samtal om kriminalitet och ungefär hälften av dem handlade om gängkriminalitet. Den vanligaste anledningen till att barn sökte stöd för gängkriminalitet var att barnet själv var involverad och vill ha hjälp att ta sig ut.  
• – Samtidigt som många barn uttrycker en vilja att komma bort från det som de fastnat i och få vara sig själva igen, så ser vi också hur de beskriver tydliga hinder för att faktiskt kunna ta sig ut. Här måste vi lyssna och skapa bättre förutsättningar att stötta barn i en väldigt utsatt och svår situation, säger Magnus Jägerskog.   
• I samtalen framgår det att många barn som har svårt att känna tillit till vuxna och att det finns en osäkerhet kring om det faktiskt finns något som kan hjälpa. Det finns också praktiska hinder som att barnet anses vara skyldig pengar, och inte minst är den hotbild som kan finnas något som försvårar möjlighet att ta stöd.  
•  
• De digitala plattformarnas ansvar 
• Barn och unga använder digitala verktyg i allt större utsträckning. I takt med det ökade användandet syns också en tydlig ökning av samtal om utsatthet på nätet. Bris möter idag baksidor av barns medieanvändning som organisationen inte gjorde för fem år sedan.  
• När barn beskriver de skadliga delarna på nätet handlar det ofta om att ha sett ett otäckt klipp och nu få in mer liknande i sitt flöde, men det handlar även om att bli utsatt för kränkningar, övergrepp och våld.  
• – För oss är det tydligt att de digitala plattformarna måste ta ett större ansvar för att säkerställa en trygg miljö för barn. Barn ska inte se klipp på dödskjutningar, rekryteras att begå våldsbrott, utsättas för övergrepp eller matas med osunda ideal, säger Magnus Jägerskog.  
•  
• Barnrapportens övergripande slutsatser 
• Barn möts av skeva kroppsideal och reglerar sin kost. Samhället behöver främja sundare relationer mellan kropp och mat. För barn i behov av vård måste både vården och vårdkedjan måste förbättras.    
• Arbetet med att förebygga gängkriminalitet är för kortsiktigt och ineffektivt. Det behövs en tioårig blocköverskridande överenskommelse för att stärka barns uppväxtvillkor.  
• Dagens digitala plattformar har inte byggts med barn i å tanke. Idag ser vi effekterna. De digitala plattformarna måste ta det primära ansvaret för att säkerställa trygga digitala miljöer för barn.  

Idag släpper Bris Barnrapporten 2025. Genom att sammanställa analyser från Bris stödjande samtal med barn med aktuell forskning, utvärderingar från myndigheter och politiska förslag och förändringar i lagstiftning, synliggör rapporten barns uppväxtvillkor och var samhällets stöd brister.  

Utmärkande i rapporten

Under 2024 hade Bris 64 004 stödjande samtal med barn, en ökning med 24 procent jämfört med 2023. De vanligaste orsakerna till att barn söker stöd är psykisk ohälsa, familj och familjekonflikter, och våld.  

– Det är en stor ökning jämfört med tidigare år och ett resultat av att vi kunnat öka tillgängligheten och resurserna i stödet för att bättre möta barns stödbehov. Samtidigt ser vi att vi att köerna fortsatt är långa. Det behövs göra mer för att varje barn ska få en trygg uppväxt, säger Magnus Jägerskog generalsekreterare på Bris.  

Barnrapporten 2025 fokuserar särskilt på tre områden som på olika sätt fått stora konsekvenser för barn – ätstörningar, gängkriminalitet och barns digitala liv.   

Ätstörningar ett allt större samhällsproblem  

Genom åren har ätstörningar blivit en allt vanligare kontaktorsak när barn söker stöd hos Bris. Sedan 2016 har samtalen ökat med 395 procent och under 2024 hade Bris 3 804 stödjande samtal ätstörningar, det är mer än 10 samtal varje dag. Den stora ökningen i samtal om ätstörningar skedde i samband med pandemin, en utveckling som inte bara syns hos Bris. Sedan pandemin får allt fler barn och unga vård för ätstörningar. 

Samtalen om ätstörningar har stor bredd och barn beskriver allt från trevande tankar och känslor, till livshotande tillstånd och tvånginsatser. I samtalen framkommer även att många barn som har en ätstörning som handlar om att äta mindre eller inte alls, ofta börjar begränsa sitt ätande i skolan.  

Svårt för barn att ta sig ut ur kriminella nätverk 

Gängkriminalitet är inte ett vanligt samtalsämne när barn vänder sig till Bris, men de senaste två åren har samtalen ökat kraftigt. Under 2024 tog Bris emot 919 samtal om kriminalitet och ungefär hälften av dem handlade om gängkriminalitet. Den vanligaste anledningen till att barn sökte stöd för gängkriminalitet var att barnet själv var involverad och vill ha hjälp att ta sig ut.  

– Samtidigt som många barn uttrycker en vilja att komma bort från det som de fastnat i och få vara sig själva igen, så ser vi också hur de beskriver tydliga hinder för att faktiskt kunna ta sig ut. Här måste vi lyssna och skapa bättre förutsättningar att stötta barn i en väldigt utsatt och svår situation, säger Magnus Jägerskog.   

I samtalen framgår det att många barn som har svårt att känna tillit till vuxna och att det finns en osäkerhet kring om det faktiskt finns något som kan hjälpa. Det finns också praktiska hinder som att barnet anses vara skyldig pengar, och inte minst är den hotbild som kan finnas något som försvårar möjlighet att ta stöd.  
 

De digitala plattformarnas ansvar 

Barn och unga använder digitala verktyg i allt större utsträckning. I takt med det ökade användandet syns också en tydlig ökning av samtal om utsatthet på nätet. Bris möter idag baksidor av barns medieanvändning som organisationen inte gjorde för fem år sedan.  

När barn beskriver de skadliga delarna på nätet handlar det ofta om att ha sett ett otäckt klipp och nu få in mer liknande i sitt flöde, men det handlar även om att bli utsatt för kränkningar, övergrepp och våld.  

– För oss är det tydligt att de digitala plattformarna måste ta ett större ansvar för att säkerställa en trygg miljö för barn. Barn ska inte se klipp på dödskjutningar, rekryteras att begå våldsbrott, utsättas för övergrepp eller matas med osunda ideal, säger Magnus Jägerskog.  
 

Barnrapportens övergripande slutsatser 

Barn möts av skeva kroppsideal och reglerar sin kost. Samhället behöver främja sundare relationer mellan kropp och mat. För barn i behov av vård måste både vården och vårdkedjan måste förbättras.    

Arbetet med att förebygga gängkriminalitet är för kortsiktigt och ineffektivt. Det behövs en tioårig blocköverskridande överenskommelse för att stärka barns uppväxtvillkor.  

Dagens digitala plattformar har inte byggts med barn i å tanke. Idag ser vi effekterna. De digitala plattformarna måste ta det primära ansvaret för att säkerställa trygga digitala miljöer för barn.  

Idag släpper Bris Barnrapporten 2025. Genom att sammanställa analyser från Bris stödjande samtal med barn med aktuell forskning, utvärderingar från myndigheter och politiska förslag och förändringar i lagstiftning, synliggör rapporten barns uppväxtvillkor och var samhällets stöd brister.  

Utmärkande i rapporten

Under 2024 hade Bris 64 004 stödjande samtal med barn, en ökning med 24 procent jämfört med 2023. De vanligaste orsakerna till att barn söker stöd är psykisk ohälsa, familj och familjekonflikter, och våld.  

– Det är en stor ökning jämfört med tidigare år och ett resultat av att vi kunnat öka tillgängligheten och resurserna i stödet för att bättre möta barns stödbehov. Samtidigt ser vi att vi att köerna fortsatt är långa. Det behövs göra mer för att varje barn ska få en trygg uppväxt, säger Magnus Jägerskog generalsekreterare på Bris.  

Barnrapporten 2025 fokuserar särskilt på tre områden som på olika sätt fått stora konsekvenser för barn – ätstörningar, gängkriminalitet och barns digitala liv.   

Ätstörningar ett allt större samhällsproblem  

Genom åren har ätstörningar blivit en allt vanligare kontaktorsak när barn söker stöd hos Bris. Sedan 2016 har samtalen ökat med 395 procent och under 2024 hade Bris 3 804 stödjande samtal ätstörningar, det är mer än 10 samtal varje dag. Den stora ökningen i samtal om ätstörningar skedde i samband med pandemin, en utveckling som inte bara syns hos Bris. Sedan pandemin får allt fler barn och unga vård för ätstörningar. 

Samtalen om ätstörningar har stor bredd och barn beskriver allt från trevande tankar och känslor, till livshotande tillstånd och tvånginsatser. I samtalen framkommer även att många barn som har en ätstörning som handlar om att äta mindre eller inte alls, ofta börjar begränsa sitt ätande i skolan.  

Svårt för barn att ta sig ut ur kriminella nätverk 

Gängkriminalitet är inte ett vanligt samtalsämne när barn vänder sig till Bris, men de senaste två åren har samtalen ökat kraftigt. Under 2024 tog Bris emot 919 samtal om kriminalitet och ungefär hälften av dem handlade om gängkriminalitet. Den vanligaste anledningen till att barn sökte stöd för gängkriminalitet var att barnet själv var involverad och vill ha hjälp att ta sig ut.  

– Samtidigt som många barn uttrycker en vilja att komma bort från det som de fastnat i och få vara sig själva igen, så ser vi också hur de beskriver tydliga hinder för att faktiskt kunna ta sig ut. Här måste vi lyssna och skapa bättre förutsättningar att stötta barn i en väldigt utsatt och svår situation, säger Magnus Jägerskog.   

I samtalen framgår det att många barn som har svårt att känna tillit till vuxna och att det finns en osäkerhet kring om det faktiskt finns något som kan hjälpa. Det finns också praktiska hinder som att barnet anses vara skyldig pengar, och inte minst är den hotbild som kan finnas något som försvårar möjlighet att ta stöd.  
 

De digitala plattformarnas ansvar 

Barn och unga använder digitala verktyg i allt större utsträckning. I takt med det ökade användandet syns också en tydlig ökning av samtal om utsatthet på nätet. Bris möter idag baksidor av barns medieanvändning som organisationen inte gjorde för fem år sedan.  

När barn beskriver de skadliga delarna på nätet handlar det ofta om att ha sett ett otäckt klipp och nu få in mer liknande i sitt flöde, men det handlar även om att bli utsatt för kränkningar, övergrepp och våld.  

– För oss är det tydligt att de digitala plattformarna måste ta ett större ansvar för att säkerställa en trygg miljö för barn. Barn ska inte se klipp på dödskjutningar, rekryteras att begå våldsbrott, utsättas för övergrepp eller matas med osunda ideal, säger Magnus Jägerskog.  
 

Barnrapportens övergripande slutsatser 

Barn möts av skeva kroppsideal och reglerar sin kost. Samhället behöver främja sundare relationer mellan kropp och mat. För barn i behov av vård måste både vården och vårdkedjan måste förbättras.    

Arbetet med att förebygga gängkriminalitet är för kortsiktigt och ineffektivt. Det behövs en tioårig blocköverskridande överenskommelse för att stärka barns uppväxtvillkor.  

Dagens digitala plattformar har inte byggts med barn i å tanke. Idag ser vi effekterna. De digitala plattformarna måste ta det primära ansvaret för att säkerställa trygga digitala miljöer för barn.