Vem ska ta ansvar om…

Min vän har det lite småtufft just nu, öppet fält, rensa ogräs bland växter, solen har makten här.

Tror faktiskt hon är enda blondin, så det gäller att inte bränna sig!!

Vaknade åtta, så hundarna och jag tog en toa promenad på 45 minuter, försökte gå där det är skugga, det märks att det är tufft för vargen, Malte studsar på, vill leka, då blir det ett tufft nej, som känns.

Men för mig var det lite tufft att få fart på kroppen, är det slut på energin så är det slut, då blir det att plocka fram viljan.

Som vanligt har jag en fin java vid min sida, njut bart!!!

Fick frågan, hur det funkar för mig, om jag är törstig???

Som vanligt är det, var inte törstig, var inte hungriga, vila!!!

När det gäller dryck, så är det ingen form av öl, som gäller!!!

Det behövs både socker och salter, för att fixa värmen!!!!

Naturligtvis är det upp till var och en, vill man och kan ta en kall absolut alkohol fri öl, är det ju okej!!

Men för mig är det en allvarlig chansning, min hjärna läser bara öl, eftersom jag känner mig så pass väl, kan jag bara skriva under, det skulle bli min väg tillbaka. till katastrofen!!!

Jag har ju fått förslag, som att jag inte druckit klart, därför har jag min törst kvar!!

Är det så bra, att lägga dom här orden, in i min öron??

För mig är det helt åt helvete!!!

Klart jag vill höra dom orden, men dom orden kan lika gärna gräva en plats för min urna.

I mitt tänkande om alkoholism, så är det en dödlig sjukdom, för mig är det självklart att fråga en person om han/hon vill sluta, så tar jag alt där ifrån.

Jag bestämmer inte, om du vill, eller inte vill sluta dricka!!

Tar du återfall, så är det ju din vilja, du är människa, vi lever i en värld, som är tuff och hård på alla sätt och vis, men hur funkar då samarbetet???

För mig, blir det ju att se till, att inget händer han/hon, pen det här är ju hur jag ser på den här situationen.

Många förstår inte, hur svårt det kan vara att sluta med sponken, det är väl bara att sluta, eller??

En nykter alkoholist, ska ju kunna leva ett helt vanligt liv, vara ute på nöjen, äta på ställen där det finns alkohol, men hur fan fixar man den situationen?

Jag måste arbeta med mig själv, sinnes ro bönen är ett måste, hur mår jag?

Finns det någon risk för ett övertramp??

Det finns bara en som känner, det finns bara en som kan säg, det funkar inte i dag!!

Den enda är bara JAG själv, ingen annan kan säga, nu får du väll skärpa dig, det funkade ju sist.

Min fråga är ju bara, varför ska jag chansa????

För din skull?

För min skull?

Vem får ta smällen, om det går åt helvete?

Jag vet!!!!!

Men vet du????

Jag dricker aldrig öl, Jag dricker aldrig en alkoholfri drink med paraply!!!!!

Allt bottnar i, jag litar fan inte på min egen hjärna!!!!

Om jag inte är öppen med min alkoholism, hur fan ska då dom som bjuder hem oss, veta om mitt problem??? ( sjukdom )

Alltså!!!!

Bara en kan ta besluten när det gäller mina två problem, som är, alkoholism och psykisk ohälsa!!

Om jag får ta ansvar själv, så funkar jag riktigt bra!!

Blir det stimmigt, så funkar jag inte just då, plus att några dagar går helt åt helvete!!

Samma gäller ju hur jag känner, hur jag mår, hur reagerar jag i dom olika situationer?

Det jag vet säkert är, det är bara jag personligen, som kan känna hur jag känner mig just då/nu!!!!

Återkommer till det här, lite senare!!

Men ha en bra dag!!!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *