God morgon alla, hoppas ni fått en härlig natt med fina drömmar!!

Jag själv mår bara fint, inga problem just nu, varken med alkohol suget, eller med psykiska ohälsan, lyx!!

Men jag ska återgå till min vän zebran, som har dom där ränderna, vi med alkohol och drog problem, får på oss, mot vår vilja.

Men ska alla räknas in, eller är det bara en del av oss, som har dom där ränderna, som aldrig går ur??

Är det här ett bevis på, det finns fan inga andra chanser längre, eller är det också ner monterat???

Alla ( nästan alla ) vet hur alkoholen och droger, skruvar till människor, om jag som ett exempel, nykter i tio år, kan jag räkna kallt med, samhället ser mig fortfarande, något som katten släpat in??

Att många som vill få slut på sitt beroende, vill plugga, vill ha ett arbete, vill in på framsidan från mörkret, men funkar det i ett samhället, som ser ner på människor??

Nu är ju inte det här som är det värsta, för mig är det när barnen får sin skopa av ränderna, precis som barnen inte fått leva i skit, ska dom sedan få skit av medmänniskor också???

För mig ligger det här närmare än jag trott, det kommer säkert av, hur nära jag varit/är, att sitta med något billigt vin/öl, på någon parkbänk vid city!!

När det här kommer på tal, så blir det uteslutet, men du är inte en av ”DOM”!!!!

Men det är just det jag är!!!!!

Jag hade min parkbänk hemma, det är enda skillnaden.

För mig, har alla människor ett lika värde!!

Det finns riktiga röv hål, med stora konton, som det finns röv hål på bänkarna i kylan, inga konstigheter!!

Jag passar mig jävligt noga, att se ner på personer, som har det riktigt tufft.

Hur nära är jag, att hamna på bänken i city??

Kan tänka mig, en halv meter!!!

Det är just min lyx, när suget och demonerna slutat snattra runt i skallen, på mig!!

Frågan är, varför jublar inte samhället, när personer längst ner , till och med under rännstenen, vill sluta med alkoholen och drogerna, hitta ett liv, få sin egen lön, betala av skulderna till kronofogden, är inte det något friskt, i allt det sjuka???

Många tror sig veta, hur lätt det är att nyktra till!!!

Men det är mycket som ska falla på plats, man kan ju inte cykla innan man kan krypa, allt ska tas i rätt ordning, det måste få ta sin tid, det är bara så.

Klara av ett liv utan skydd ( alkohol/droger) är inte det lättaste, men det går, om man vill, får stöd hela vägen.

Helt plötsligt ska personer klara av ett negativt svar, när man är nykter, hur tar man det då????

Ramlar man ner till en ålders nivå, som är tonåring???

Med andra ord, kasta sig på sängen, och skita i allt??

Eller biter personen i hop, knyter näven i fickan, och tar nya tag, eller ger man bara upp???

Jag tror ( personligen ), kommer man till en arbetsplats eller ska plugga in ämnen, så tittas det på åldern!!

Är man typ 40 – 50 bast, kanske drogat från 15 – 16 bast, då har personen tappat många långa år, som måste tas igen, på något vis.

Det här ska då vara lätt????

Skulle inte tro det!!!!

Hur många fixar ett liv efter sponken, efter 40 – 50 bast??

Inte en aning??????

Många som jag vet, fixar det otroligt bra!!!!

Någon försöker fixa ett liv, med motgångar och konsekvenser, som fiender.

Men om det är, som många pratar om, så kan vi inte tvätta bort ränderna!!!!

Jag önska alla en fin Torsdag!!!!

Strunta i ränderna, vi duger så bra ändå!!!!